Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett självständigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras främsta argument är att när den forna nederländska kolonin upplöstes överläts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan några som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats är att utföra en narrativanalys på den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pågående frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. Vår analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger på en stark förankring i Achehs historiska uppfattning från kolonialtiden, samt på ett resonemang där fienden avhumaniseras och sätts i en underlägsen position i kontrast till den egna identiteten..

Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan på ön Borneo, blev i februari 2001 skådeplats för en attack på den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lämnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrån tanken om den instrumentella användningen av etnicitet då eliters intressen kan skönjas, dolda från den dajakiska majoriteten vilken är ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, språk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begränsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istället sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella användningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en välbärgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken både kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men då samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnå dess intressen..

Kvinnor har under lång tid arbetat för fred världen över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen är stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanställt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta väljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels på det israeliska samhället, dels på fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmänna värnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhället vilket innebär att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen väljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för både män och kvinnor.

Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade statsskick, utifrån principal-agentteori.

The overarching goal of this paper is to explain the intensive occurrence of partnerships ? regarded as a specific organizational structure ? in the formulation and implementation of Regional Growth Programs.By using theoretical concepts from new institutionalism, the paper tries to examine the explanatory capacity of this theory in the specific case of partnerships. The basis is a skeptical stance towards the conventional interpretation that views partnerships as rational organizational tools. Hence, the purpose of the paper is also to compare our own institutional explanation with the conventional.The paper finds that the occurrence of partnerships can be understood as the effect of an intensive institutional pressure. The government has, in what we regard as the institution for regional development, prescribed the partnership as a rational solution ? a rationalized myth - to the regional growth problem.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och människorätt. Trots detta passerade 30 år innan organisationen manifesterade sitt motstånd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. Därefter har jämställdhetsarbetet undergått flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjärde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för ännu ett nytt progressivt tänkande kring jämställdhet och respekt för kvinnors mänskliga rättigheter.Denna uppsats behandlar FNs jämställdhetssyn med särskilt fokus på ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jämställdhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

North Korea is considered to be the most autocratic dictatorship in the world today. Its citizens are denied their most basic human rights and North Koreas ambition to pursue nuclear weapons is looked upon with great fear from the international community and the US in particular. Some experts say that the threat from North Korea is far greater than the one possessed by Saddam Hussein. Although North Korea seems to inhabit all the necessary criteria for an US military intervention the United States has openly declared its diplomatic ambitions with the state. Why?With the use of realist and social construction theory this study will bring clarity to why the United States prefers diplomacy instead of a military intervention.

The concept of the dynamic region has become a more prospering thought in the era of globalisation. This concerns in particular, cross border regions ? well-integrated territorial regions crossing more than one nation. In this paper I examine the development from a critical perspective and I map the democratic pitfalls of new territorial political constructions across national borders. The empirical analysis is a case report taken from the Öresund region, a cross border region between Sweden and Denmark.

The thesis explores the meaning of the concept "children's best" in relation to the social Swedish parental insurance debate from a post-structuralist view. The main material has been taken from daily news papers and the methodological as well as theoretical basis is provided for by Laclau & Mouffes discourse theory. In particular has the concept "empty signifiers" been of use when investigating "children's best" as a strong argument on both the "pro" and "against" sides of the debate of an individualized parental insurance. The theoretic purpose of the thesis is also to examine the poststructuralist/feminist dilemma in order to approach a more pragmatic and useful model of the two combined provided by Alcoff and Fraser. One conclusion is that "children's best" may never have an objective answer and will be a changing concept in time, ideology preference and discoursive field.

This is a study of predictions made by the press during the financial crisis in Asia in the autumn of 1997. The study includes a qualitative, quantitative and comparative analysis of the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Dagens Industri. In the last chapter a quantitative analysis of the newspaper Finanstidningen, that today no longer exists, has also been made for comparative reasons. A theoretical framework is also set in the study to explain how the predictions can affect the economy. The quantitative analysis shows that 2/3 of the texts in the traditional morning papers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet included predictions about the crisis from an Asian or global perspective, while only 1/3 of the texts in the financial newspapers Dagens Industri and Finanstidningen included such predictions.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

After the fall of communism in Yugoslavia the ethnic resentment grew stronger and escalated in to interethnic civil conflict in 1992. After international intervention the General Framework Agreement for Peace (GFAP) installed peace in 1995. The treaty's aim was not only to establish peace but also to institute democracy in Bosnia. The OSCE were given the task to implement democracy within political institutions and civil society. This in a country with a lack of democratic experience and where great problems with ethnic antagonism still exists.By using democratization and transition theory this single case-study examines how democracy is implemented in Bosnia by the OSCE and clarifies difficulties that this democratization process is facing.

This theory consuming thesis is concerned with why Iran's uranium enrichment has become a security issue, and will focus on the five most important and involved actors: China, Russia, Iran, the US and the UN. I will do this by using instruments of analysis such as securitization and strategic analysis. With these instruments I will examine different factors, such as deterrence, the action-reaction model and armament. Since, according to my opinion, security matters include more sectors than military I will also examine the political, societal and economic sectors. China and Russia have acted differently compared to the US in this matter and this thesis will highlight the factors that can explain the different actions made by these countries.

Internet har prisats som en frizon för fritt meningsutbyte och informationstillgång, revolutionerande och oantastligt. Internet kan dock censureras, och detta sker dessutom idag. Därmed bestämde jag mig för att undersöka hur den utförs, hur den kan tänkas förhålla sig till yttrandefriheten samt vilken skada censuren kan tänkas innebära för den. För att först avgöra vad som menas med yttrandefrihet och vari dess värde ligger går jag igenom fem starka argument för yttrandefrihet i demokratiska stater, Mills sanningsargument, Meiklejohns demokratiargument, Bollingers toleransargument samt Scanlons två autonomiargument för att därefter komma in på arbetes huvudteori, Ulf Petäjäs pålitliga kommunikationsprocess. Den säger, i korthet, att yttrandefrihetens värde för demokratin ligger i att den möjliggör en pålitlig kommunikationsprocess som erbjuder folk den varierade information de behöver för att kunna få demokrati att fungera.

The question of direct citizen participation in politics and administration is a contestable one. Its proponents claim that it has positive consequences even for the more "traditional", representative democracy, since participation leads to an increased political knowledge and increased political interest, and thus creates a revitalised democracy. Critical voices have however been raised to the validity of this claim. Critics have also pointed out direct participation as problematic, because it leads to problems of political inequality: a difference of political influence between ? on the one hand, the citizens participating directly and those that restrict their political participation to voting, and ? on the one the other hand ? between the institutions, for example schools, that employ, and don?t employ this method of direct citizen influence.In this essay, these two points of criticisms are tested in the context of user-boards in elementary and secondary schools.