Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers lÀsförmÄga. Litteratur som rör hur barn lÀr sig lÀsa i allmÀnhet, och hur elever utvecklar lÀsförmÄga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har ocksÄ kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman.

Syftet med denna uppsats Àr att studera elevers tvÄsprÄkiga anvÀndning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vÀnner. 41 elever i Ärskurserna 4-9 har fyllt i en enkÀt som behandlar Àmnet tvÄsprÄkighet. Dessa elever gÄr i en tvÄsprÄkig skola och utifrÄn deras svar har jag försökt att ta reda pÄ i vilka sammanhang eleverna talar respektive sprÄk samt om det finns nÄgon skillnad pÄ pojkars respektive flickors val av sprÄk beroende pÄ situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkÀten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget Àr med förÀldrar, dÀr de flesta informanter talar finska.

The purpose of this study is to investigate how important computers are for text production in upper secondary school level, and to find out what attitudes some students have towards computers in writing classes. I have let 44 students in the Swedish gymnasium course Swedish B write an argumentative essay. Half of the group wrote using paper and pencil, and the other half used computers. The essays were graded, and the language and length of the texts were analyzed. The students also filled in a questionnaire with questions on computer aided writing classes.The results showed that the texts that were written with computers contained a significant larger amount of words and fewer spelling mistakes.

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrĂ„n ett ekokritiskt perspektiv för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se hur natursynen i böckerna pĂ„verkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebĂ€r att man jĂ€mför relationerna mellan det mĂ€nskliga och det icke mĂ€nskliga i litterĂ€ra verk.En textanalys av texterna har gjorts för att fĂ„ fram de smĂ„ nyanserna i naturbeskrivningarna för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna. Trots att böckerna innehĂ„ller en hel del bilder har fokus legat pĂ„ sjĂ€lva texten.Analysen av texterna visar pĂ„ en uppmĂ„lad bild av en idyll som stĂ€ndigt hotas av vĂ€drets makter, den vilda naturen eller mĂ€nniskan sjĂ€lv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn pĂ„ naturen dĂ€r den finns till för att tjĂ€na mĂ€nniskan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likstĂ€ller djur och mĂ€nniskor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessĂ€, lever bĂ„da böckerna Ă€ndĂ„ upp till mĂ„nga av kriterierna för att fĂ„ tillhöra den genren..

Syftet med vÄr uppsats har varit att fÄ en inblick i hur undervisande lÀrare i Ärskurs tre kan upptÀcka och hjÀlpa elever som har svÄrigheter i sin lÀsning och skrivning. Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄrt insamlade material bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med undervisande lÀrare i Ärskurs tre.Resultatet av vÄr studie visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna kan upptÀcka om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter genom observation samt kartlÀggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lÀrarna genomför en kartlÀggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin lÀs- och skrivutveckling. PÄ detta sÀtt kan lÀrarna upptÀcka elevers svÄrigheter med lÀsning och skrivning samt vidta olika individanpassade ÄtgÀrder som kan underlÀtta för elevens fortsatta inlÀrning. De ÄtgÀrder vi ser att lÀrarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjÀlpmedel samt individanpassat material.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg pÄ kultursidorna varDagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. DÄ DN införde sifferbetyget frÀmst pÄ grund av kommersiella skÀl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förÀndrat filmrecensentens sÀtt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011).Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgÄr jag frÄn fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen i Ärskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lÀrares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras lÀs- och skrivundervisning.UtifrÄn syftet görs en enkÀtundersökning dÀr lÀrare yrkesverksamma i Ärskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till lÀsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkÀtens frÄgor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkÀtsvaren redovisas under arbetets empiriska del.Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgÄngspunkt i arbetets syfte, forskningsfrÄgor och enkÀtsvar. Undersökningen visar att lÀrare anvÀnder sig av olika modeller i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen.

Det svenska sprÄket ska finnas tillgÀngligt för alla som bor och verkar i Sverige. DÀrförÀr det viktigt att det finns lÀttlÀsta alternativ för dem som har svÄrighet att lÀsa svensktext. Detta arbete bygger vidare pÄ att visa att det Àr möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lÀttlÀsta. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som Àr ett verktyg för automatisk omskrivning till lÀtt svenska. CogFLUXinnehÄller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lÀttlÀst svenska.Omskrivningarna görs med hjÀlp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och Àven en ny modul förhantering av synonymer.

I samhÀllet finns det mycket text och mÄnga andra situationer som krÀver tolkning för att förstÄs. I skolan Àr det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmÄgan. Arbetet Àr riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det Àr ett forskningskonsumtionsarbete dÀr tidigare forskning och litteratur studeras. HÀr Àr det olika litteratur som belyser hur de tvÄ olika loggböckerna anvÀnds i undervisning. Syftet med arbetet Àr att undersöka forskning kring hur loggbok och lÀslogg kopplas till och anvÀnds i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och lÀslogg skiljer sig dels i anvÀndningsomrÄde och dels i innehÄll.

Svensk titel: IFRS pĂ„verkan pĂ„ goodwillredovisningen.Engelsk titel: IFRS impact on the accounting of goodwillFörfattare: Filiph Andersson och Marcus HydĂ©nUtgivningsĂ„r: 201505Handledare: Titti EliassonNyckelord: IFRS, goodwill, IAS, nedskrivning Bakgrund: Före införandet av IFRS regelverket skulle företag skriva av goodwilltillgĂ„ngar linjĂ€rt över en bestĂ€md livslĂ€ngd i enlighet med ÅRL. Att skriva av en goodwilltillgĂ„ng med lika stora andelar varje Ă„r tog i och med planenligheten ingen hĂ€nsyn till den verkliga vĂ€rdeförĂ€ndringen hos den underliggande goodwilltillgĂ„ngen. Detta resulterade i att företag ibland Ă€ven om dĂ€r inte förelĂ„g ett avskrivningsbehov tvingades till att skriva av vĂ€rdet pĂ„ goodwilltillgĂ„ngen. Problem uppstod Ă€ven nĂ€r goodwilltillgĂ„ngarna uppvisade större avskrivningsbehov Ă€n de planenliga. Detta resulterade i att goodwilltillgĂ„ngarna skrevs av i mindre omfattning Ă€n nödvĂ€ndigt.

Syftet med studien Àr att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur förÀldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om förÀldrarna har nÄgon möjlighet att pÄverka inskolningsmetoden.Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med olika inskolningsmetoder, förÀldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning pÄ tvÄ veckor. Studiens utgÄngspunkt Àr utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. MÄlsÀttningen har varit att undersöka hur förÀldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att fÄ inblick och förstÄelse i detta anvÀndes en enkÀtundersökning. FrÄgorna delades personligen ut till de förÀldrar som ingick i studien.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

SammanfattningVÄr uppsats Àr en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer pÄ fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom lÀs- och skrivlÀrande i förskoleklass. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer av sex verksamma lÀrare och deras uppfattningar av Trullemetoden. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:Hur förhÄller sig lÀrare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns enligt lÀrarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden Àr bra och positivt, genom exempelvis att lÀrarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund:Patienter med kronisk njursvikt i slutstadiet behöver dialysbehandling för att överleva. De behöver vÀlja en behandling som passar deras livssituation. Hemhemodialys har ökat som behandlingsform. Sjuksköterskan som arbetar pÄ en dialysavdelning, möter patienter som Àr i behov av stöd och information. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ge en trovÀrdig information om de olika dialysformerna.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att försöka förstÄ vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva. LikasÄ att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger dÀr identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra Ät dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till lÀs- och skrivsvÄrigheter och i vilken utstrÀckning tolkar man i sÄ fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omstÀndighet? Resultatet visar att det Àr av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av sÀrskilt stöd men ocksÄ att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.