Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

I dagens samhÀlle gÄr det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sÀnder till oss. Vem eller vad det Àr som har makten att bestÀmma vad som kommer i medierna har Àven delvis makt över oss. Det Àr viktigt att vi Àr medvetna om vem eller vad det Àr som besitter den hÀr makten. Det Àr pÄ det sÀttet vi kan bestÀmma hur vi ska nÀrma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhÄllningssÀtt till vÄr omvÀrld.I den hÀr studien tittar jag nÀrmare pÄ vad det Àr som pÄverkar hur en frÄga framstÀlls i medierna. Jag analyserar de tvÄ ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det Àr som pÄverkar hur dessa tvÄ tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvÄret av 2004.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förÀlder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport Àr att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. VÄr teori tar upp hur kommunikation sker mellan mÀnniskor och vilken betydelse den har för vÄr vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollÀrare i kommunala förskolor samt lÀmnat ut enkÀter till förÀldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser pÄ den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och förÀldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men Àven vilka omstÀndigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

UtgÄngspunkten i vÄr uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförÀndringsarbete i organisationer gÄng pÄ gÄng misslyckas. Det Àr ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förÀndringsarbete, men trots det sÄ fortsÀtter man att försöka lösa problemen pÄ sammasÀtt som innan; genom att producera fler och fler texter, dÀr alla verkar i princip sÀga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte hÄller i praktiken eller sÄ slÀnger man ur sig ettgÀng sjÀlvklarheter.VÄr frustration över denna insikt fick oss att vilja göra nÄgot annat. Vi gav oss ut pÄ enspÀnnande resa för att se om vi kunde fÄ en idé om vad som kunde tÀnkas saknas i dagensorganisatoriska förÀndringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ÀndÄ hade entanke om vart vi var pÄ vÀg sÄ valde vi att anvÀnda en abduktiv metod. För att sedan presenteravÄr resa i skrift anvÀnde vi oss av en narrativ metod.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i Ärskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter Àr skrivna efter samma pÄ förhand faststÀllda uppgift. MetodmÀssigt har texterna granskats genom en nÀrlÀsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar:- Vilka Àr de texttypsmÀssiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berÀttandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbÀttring vad det gÀller skapandet av disposition.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ och beskriva hur lÀsning och skrivning framtrÀder för barn. Vi vill veta vad lÀsning och skrivning Àr, sett ur barnets perspektiv. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att nÀrma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen sÄ som de framtrÀder för barnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att intervjua femÄriga barn.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem dÀr deras psykiska och fysiska behov inte blir tillrÀckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv stÄr för, samt hur anmÀlningsplikten och regler för sekretess pÄverkar samarbetet. Med hjÀlp av enkÀtundersökning dÀr aktören svarade pÄ graderad skala och Àven kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmÀlningsplikten pÄverkar dessa tvÄ instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frÄgestÀllning baseras frÀmst pÄ dessa svar men Àven av litterturstudier. Trots att grundskollÀrare och socialsekreterare visar intresse för samarbete mÀrks ett tydligt avstÄnd.

Museerna har genom Ären lÄngsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strÀvan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste Ären blivit allt mer inriktat pÄ deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska lÀnsmuseer och centralmuseer anvÀnder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar ocksÄ upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnÄ en högre grad av interaktion pÄ internet. De svenska lÀns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig anvÀndares perspektiv. De aspekter som tas upp Àr huruvida texten eller funktionerna pÄ webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.