Idén till detta arbete uppstod som en följd av att vi pÄ den fartygsförlagda praktiken upptÀckt att kunskapen om katodiskt korrosionsskydd Àr mycket bristfÀllig hos mÄnga ombordanstÀllda. Vi har Àven gjort en mindre undersökning bland yrkesverksamma maskinister för att se hur kunskapsnivÄn inom detta omrÄde ligger ombord. Undersökningen visar att vÄr hypotes om kunskapsnivÄn stÀmde till stor del. Ytterliggare ett skÀl till att vi studerat det hÀr omrÄdet Àr att vi sjÀlva har velat fördjupa oss i Àmnet, dÄ vÄra egna erfarenheter endast varit att skriva av siffror frÄn en display. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit, Hur fungerar katodiskt korrosionsskydd ombord pÄ fartyg? För att fÄ svar pÄ denna frÄgestÀllning har vi bedrivit litteraturstudier inom Àmnet.

Cirka 50 000 mÀnniskor har och kommer att bli utförsÀkrade Är 2010 frÄn FörsÀkringskassan i och med en reformÀndring i sjukskrivningslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen Àr att effektivisera en ÄtergÄng till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformÀndringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmÀrksamheten av de olika utförsÀkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process pÄverkar individen.  Syftet med studien Àr att undersöka hur de som har varit sjukskrivna pÄverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet Àr att kunna förstÄ hur individerna upplever rollförÀndringen att gÄ frÄn att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gÄ frÄn sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen Àr att respondenterna kÀnde en viss rollförvirring. Att trÀda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krÀvs för att bli frisk, men respondenterna kÀnde att nÀr de vÀl gjorde detta, blev de misstÀnkliggjorda.

Med syfte att analysera tvÄ metoder för lÀs- och skrivinlÀrning samt att jÀmföra dessa med den nu rÄdande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. FrÄgestÀllningarna vi stÀllt för att besvara vÄrt syfte berör metodernas arbetsupplÀgg, vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna samt innehÄllet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de tvÄ metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehÄllsanalys och dÀrefter en analys av lÀrande utifrÄn olika lÀrandeperspektiv, vilka var vÄra analysverktyg. Slutligen jÀmfördes metoderna med kursplanen för att sÀkerstÀlla att metodernas innehÄll motsvarade det som stÄr uppstÀllt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhÄller sig till kursplanen samt vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & WĂ„ngby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

TillstÄndsmaskiner var en av de första teknikerna som anvÀndes för att skapa AI (Artificiell Intelligens) i dataspel och Àr fortfarande Àn av de vanligaste teknikerna. Men under senare Är har flera nya tekniker, sÄsom ANN (Artificiella Neurala NÀtverk), börjat anvÀndas för att skapa mer avancerad AI i dataspel. MÄnga anser att tillstÄndsmaskiner inte kan skapa tillrÀckligt smarta agenter och att agenterna ofta blir förutsÀgbara. Generellt Àr tillstÄndsmaskiner inte lÀmpade att anvÀnda nÀr man vill ha mÄnga agenter med olika beteende eftersom det ofta krÀver speciell kod för varje unik agent. Detta arbete undersöker möjligheterna att skapa beteendevarierande agenter, utan att behöva skriva unik kod för varje beteende genom att endast anvÀnda stokastiska tillstÄndsmaskiner och mallar för att styra beteenden.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.

EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD? Idag finns det gott om studier som behandlar omrĂ„det digital kommunikation. Det Ă€r ett omfattande Ă€mne och det har forskats mycket inom det. Det finns massvis med litteratur och vetenskapliga artiklar som beskriver olika digitala kommunikationstekniker. Studeras dessa inses det ganska fort att de hĂ„ller en hög och komplex nivĂ„.

Under de senaste Ären har det blivit allt tydligare och fler resultat pekar pÄ att kroppsliga tillstÄnd, sÄsom ansiktsuttryck, och mÀnniskans informationsbearbetning Àr sammankopplade. Det har Àven visat sig att mÀnniskor hÀrmar varandras ansiktsuttryck och dÀrigenom förÀndrar sina emotionella tillstÄnd. PÄ senare Är har det Àven börjat dyka upp allt fler animerade agenter som ska hjÀlpa anvÀndaren med datorprogram, hemsidor och lÀrande datorspel. HÀrmar en anvÀndare dÄ Àven en animerad agents ansiktsuttryck precis som en verklig mÀnniska? Den hÀr studien ska undersöka huruvida anvÀndaren till ett datorspel hÀrmar den animerade agentens ansiktsuttryck och om det i sin tur pÄverkar dennes informationsbearbetning.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som prÀglas av mÄnga etniciteter, kulturer, sprÄk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhÀllet och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebÀr att Àven majoritetsbefolkningen mÄste integreras i det nya mÄngkulturella samhÀllet. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhÀllet Àr att lÀra sig sprÄket. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka belysa invandrares möjligheter/svÄrigheter till att bli integrerade i det svenska samhÀllet. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgÄ ifrÄn Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med stÀndiga omstÀllningar, en arbetsmarknad som pÄ detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för mÄnga ur denna samhÀllsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och intrÀde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande Älder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att fÄ en mer verklighetsnÀra bild av fenomenet bestÀmde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ÀmnesomrÄde. Studieobjekten bestÄr av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i Äldrarna 25 till 35 och den tillÀmpade datainsamlingsmetoden Àr intervjuer. Syftet med studien Àr att genom tolkningar av dessa kvinnors berÀttelser upptÀcka om det kan urskiljas nÄgra mönster som kan indikera pÄ att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin Älder och sociala position har haft det tufft, jÀmfört med mÀn generellt, att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..