Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den språkliga dräkten imatematiska textuppgifter inverkar på elevernas förmåga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts på elever i matematiksvårigheter. Utifrån teorier om olika svårigheter som språkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen påkategorierna signalord, kontextualisering och förstärkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut från läromedel för att omformuleras i ytterligare två varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i årskurs fyra däreleverna fick lösa sex uppgifter. Utifrån resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade målgruppen. Resultatet visar att eleverna har lättare att hitta svar när det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kännertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte går att lösa.

Vi vill med vår uppsats ta reda på om vad mobbning egentligen är, hur den uppkommer, vad som kännetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och åtgärda mobbning. Vårt syfte med uppsatsen är också att ta reda på hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning är vi vill få ökad kunskap om detta inför vår kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 3 och 7. Det vi får ta del av kopplar vi till vårt resultat.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor.

Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnärskapet.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen på det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion går jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primära produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvärderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag även arbetat med marknadsföring och presentation av den färdiga produkten på Game Developers Conference i San Francisco.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Mobiltelefoner tar en allt större plats i vårt samhälle och får många fleranvändningsområden, många av dessa beroende av textinmatning. Det är viktigt attalla har möjlighet att nyttja dessa funktioner, men de äldre glöms ibland bort. Detfinns försök till äldremobiltelefoner men de är ofta överdrivet förenklade och/ellerotillräckligt anpassade för deras behov. Den växande ?touch screen?-tekniken ger nyamöjligheter till hur man designar en mobiltelefon.

I en värld där informationsteknologi spelar en allt större roll i våra liv,blir konkurrensen om användarna på marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i användarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter på ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel källkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara på flera plattformar. Vi har genomförten studie där vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgänglig på flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi på ettaktivt sätt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare år arbetar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppstår. Studien bygger på intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare år.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsättningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sånger och kommunikation eller dialog mellan läraren och eleven används för att öka elevernas språkförståelse. För att upptäcka och förebygga att läs- och skrivsvårigheter uppstår användes olika tester som undersöker elevernas språkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gå vidare i sin undervisning.

Hösten 1753 utlyste drottning Lovisa Ulrikas Witterhetsakademi en tävling där de deltagande skulle skriva om ett (eller flera) av tre ämnen: en historisk uppsats på prosa, en skönlitterär behandling på prosa, och ett ?Poeme öfwer Konung Carl Gustafs Tåg med sin Krigshär öfwer Bälterna år 1658?. Ett av de bidrag som kom in till tävlingen, om än för sent för att delta, var Hedvig Charlotta Nordenflychts bidrag Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält 1658.1 Hedvig Charlotta Nordenflycht var 1700-talets mest kända kvinnliga författare och känd för bland annat Den sörjande Turtur-Duvan, Fruentimrets försvar och Tankar om lovskrifter över de Döde, men allt hon skrev har inte fallit litteraturhistorikerna på läppen. Ett sådant exempel är Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält, som sågats ganska grundligt..

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....