Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens lÀs- och skrivförmÄga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring lÀs- och skrivinlÀrning. Den tar Àven upp vikten av motivation vid inlÀrning, pedagogens roll samt varför kunskapen att lÀsa och skriva Àr viktig. Bakgrunden belyser olika lÀs- och skrivmetoder dÀr ?Stor och liten bok? har en central plats.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvÀrdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus lÄg pÄ tre frÄgestÀllningar: 1) Vad vÀljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bÀttre Àn elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde pÄ textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. DÀr utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

I mitt examensarbete har jag studerat Àmnet matematiksvÄrigheter. Syftet med arbetet var att fÄ ökad kunskap om matematiksvÄrigheter samt ta reda pÄ hur lÀraren kan hjÀlpa elever med dessa svÄrigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som Àr relevant till mina frÄgor. Den empiriska studien Àr gjord i form av intervjuer.

För att skriva den hÀr uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i nÄgra Är. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsÀtta med instrumentalstudier efter de första Ären. Intervjuerna gjordes pÄ en musikskola och bestod av bÄde enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berÀttade om varför de fortsÀtter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsÀtta att spela i musikskolan efter de första Ären Àr bÄde sociala och musikaliska.

Det hÀr arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webblÀsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hÀmta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen frÄn sex webbsidor. Det gjorde Àven en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker frÄn standarden frÄn första början. De elementen som togs fram tidigare anvÀndes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut pÄ att personerna kollade pÄ testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om nÄgot skiljde sig Ät mellan webblÀsarna.

Denna litteraturstudie handlar om hur det gÄr till nÀr smÄ barn nÀrmar sig lÀsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga lÀsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus pÄ de yngre barnen som Ànnu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om lÀsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utstrÀckning som forskning om barn som redan börjat skolan.Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgÄr olika faser under processen mot mÄlet att bli en lÀsande och skrivande person.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med denna studie Àr att studera individuella utvecklingsplaner i skolÄr 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgÄngspunkt för lÀrares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda pÄ detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter Àr det som framkommer mest. Svenska framstod som mest efterstrÀvansvÀrt inom kunskapsaspekterna.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur man kan bedöma naturvetenskaplig förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov samt hur elever ser pÄ prov som mÀter förstÄelse. Med detta arbete vill vi fördjupa vÄra kunskaper i hur vÀl elever visar förstÄelse för Àmnet nÀr man anvÀnder sig av förstÄelsefrÄgor vid prov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utformat ett prov som tre klasser i Är 8 har fÄtt skriva. Dessutom har samma elever fÄtt svara pÄ frÄgor om attityder till provet i en enkÀt. Vi har funnit att om man skall bedöma förstÄelse med ett skriftligt prov krÀvs det att förstÄelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet pÄ förhand vad som förvÀntas av dem.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Ämnet för mitt examensarbete Ă€r tvĂ„sprĂ„kighet. Mitt fokus ligger pĂ„ tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som Ă€r födda i Sverige med tysktalande förĂ€ldrar. Mitt syfte Ă€r att fĂ„ en inblick hur tvĂ„sprĂ„kiga elever ser pĂ„ deras tvĂ„sprĂ„kighet och hur de upplever att vara tvĂ„sprĂ„kiga. Min motivering till detta val av Ă€mne beror pĂ„ att jag sjĂ€lv Ă€r tvĂ„sprĂ„kig uppvuxen mellan tvĂ„ olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och Ă€mnes-/klass-/special- modersmĂ„lslĂ€rarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nĂ„ bĂ€ttre resultat i Ă€mnena och Ă€ndĂ„ bibehĂ„lla och lĂ€ra sig nĂ„got om sin kultur.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.