Sök:

Sökresultat:

288 Uppsatser om Statligt skötselbidrag - Sida 17 av 20

Ett hÄllbart skogsbruk pÄ lika villkor : En granskning av skogscertifieringen FSC som ideologi och dess kompromisser

MÄnga intressen har lÀnge fÄtt trÀngas innanför miljöpolitikens vÀggar och det Àr Àn idag svÄrt att avgöra vilka vÀrden som ska fÄ mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förÀndrats kraftigt frÄn hÄrt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförÀndringar kom det pÄ 70-talet en kraftfull vÄg av intressen frÄn naturvÄrdens sida som stÀllde allt högre krav pÄ produktionens hÀnsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mÄngfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbÀttrad hÀnsyn i skogsvÄrdslagen krÀvdes merav flertalet intressenter, nÄgot som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömÀssiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och Är 1998 godkÀndes den första FSC-standarden. Idag Àr mer Àn 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan sÀrintressen och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett hÄllbart skogsbruk nationellt sÄvÀl sominternationellt.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

Sourcingstrategier för komplexa produkter och system

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.

KommunÄtgÀrder mot ökande vattennivÄ i VÀnern och Göta Àlv, vid planering och byggnation

Syftet med detta arbete Àr att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt VÀnern och lÀngs Göta Àlv planerar inför den nya dimensionerande vattennivÄn pÄ + 47,4 m (RH70) som klimat- och sÄrbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.VÀnerns medelvattenstÄnd ligger i dag pÄ + 44,3 m (RH70). Under en 100-Ärsperiod Àr det 1% risk att den dimensionerande nivÄn uppkommer. Enligt klimat- och sÄrbarhetsutredningen Àr det alltsÄ möjligt att vattennivÄn kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt VÀnern och lÀngs Göta Àlv. NCC Àr intresserade av att fÄ kÀnnedom om de ÄtgÀrder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvÀmningar och skred till följd av högre vattennivÄer.

Svensk kod för bolagsstyrning: Kvalité eller inte? : En granskning av kvalitetsbedömningen för svenska bolagsstyrningsrapporter

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

Informationsbyte i lÀsarkommentarer pÄ sajten di.se

I denna uppsats har vi arbetat utifrÄn problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jÀmförande studie dÀr vi utefter fyra kriterier pÄ kvalité försökt kartlÀgga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna hÄller ur ett aktieÀgarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport Àr en rapport som framstÀlls av bolaget sjÀlv dÀr de har utgÄtt frÄn Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger pÄ Koden vilken Àr framtagen av en statligt tillsatt grupp vars mÄlsÀttning var att stÀrka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskÀgda bolag pÄ OMX - Large Cap. Koden bygger pÄ begreppet ?följa eller förklara? vilket innebÀr att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker frÄn den.

Utveckling i samarbete : lantbrukarsamarbete inom biogasproduktion i Sverige

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

Hur SVT kan anvÀnda CSR för att fÄ unga vuxna att betala TV-avgift : TV-avgift ur ett CSR-perspektiv

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR Àr ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt ansvar men varje företag mÄste skapa sin egen definition och bestÀmma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frÄgor. Det Àr ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter dÄ CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumÀrke. I den hÀr rapporten reds begreppet ut med hjÀlp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkÀtundersökning.

Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet

PÄ grund av bankernas roll i 2008 Ärs finanskris har förtroendet för banker sjunkit vÀrlden över. För att stabilisera situationen sÄ har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhÄlla sig till. DÀribland ett högre kapitalkrav. NÄgot som garderar bankerna mot framtida kriser men som Àven ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som bestÄr av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt Àgda banken SBAB genomfört begrÀnsningar i sin verksamhet.

Förebyggande hÀlsovÄrdsarbete i mjölkkobesÀttningar : vad pÄverkar den veterinÀra insatsen?

Den svenska mjölkproduktionen har de senaste 30-35 Ären Àndrat struktur. Idag blir gÄrdarna fÀrre och större, med fler djur och flera anstÀllda. Den veterinÀra rollen kommer att behöva utvecklas sida vid sida med mjölkföretagen och omformas, frÄn den brandslÀckare som anvÀnds vid akuta sjukdomstillstÄnd, till en proaktiv besÀttningskonsult. Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga nÄgra faktorer som kan tÀnkas pÄverka inriktningen och omfattningen av den svenska veterinÀrens arbete med mjölkkor pÄ besÀttningsnivÄ. Studien utgjordes av en intervjuundersökning dÀr 23 veterinÀrer med verksamhet i mjölkkobesÀttningar medverkade. Samtalen spelades in och bearbetades med fokus pÄ att beskriva faktorer som pÄverkade inriktning och omfattning av veterinÀrernas arbete pÄ mjölkkor, vad den enskilde veterinÀren definierade som förebyggande arbete samt vad som skulle kunna öka det förebyggande arbetet.

Revisionsplikt & Skattefel i Sverige : Hur resonerar intressenter pÄ den Sociopolitiska arenan?

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

Övervakning av luftflödeshastighet istoftavskiljare

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

Svenska skogsinvesteringar i Baltikum : Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanlÀnderna

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.

Resursplaneringsstöd för tÄgtrafik : Analys av SJ AB.s operativa hantering av lok och vagn

Examensarbetet har utförts i samarbete med SJ AB i Stockholm. SJ AB Àr ett statligt aktiebolag som levererar persontrafik pÄ jÀrnvÀg. Planering av transportsystem Àr komplext eftersom det ingÄr mÄnga resurslag och planeringen dessutom begrÀnsas av den mÀngd spÄrkapacitet som finns att tillgÄ. Det finns hjÀlpmedel tillgÀngliga för produktionsplanering för jÀrnvÀgssystem i form av systemstöd. SJ AB beslutade för en tid sedan att byta ut ett flertal förÄldrade systemstöd mot ett nytt med mÄlsÀttningen att fÄ en mer integrerad produktionsplanering.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->