I en organisation är det viktigt att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för att kontinuerligt stämma av färdriktningen, men också för att i god tid vidta nödvändiga åtgärder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mäta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och därför bör konkreta, realistiska och mätbara målsättningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmålen i landets kommuner och problematiken är att målformuleringarna ofta kan bli alltför många, oklara samt att de ibland kan stå i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats är: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för målens utformning i Luleå kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom Luleå kommun.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadshyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Brottslighet är ett ständigt aktuellt ämne som uppmärksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav ställs på rättsväsendets och samhällets förmåga att motverka de problem som brottsligheten innebär i form av brottsoffer, otrygghet och rädsla för brott. Ofta ifrågasätts de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rättsväsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rättsväsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet gjort en enkätundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkätundersökningen.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmän uttryckte sin syn på specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien är kvalitativ och dess teoretiska ram är hermeneutisk och utgår från förståelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmän för fristående och kommunala skolor.Resultat: Huvudmännen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Handledning uttrycktes både ur ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Några huvudmän hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmän uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjänster inom resefri teknik, detta för att säljande tjänsteföretag ska kunna få förståelse om hur de kan lägga upp sin marknadsföring och försäljningsstrategi. Syftet var också att jämföra om inköpsbeteendet i teorin stämmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstå inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som är viktiga vid val av tjänsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, Naturvårdsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig något från köp-fas modellen då myndigheterna inte alltid använder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp.

Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, särskilda karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden.