Hur ungdomar kan motiveras till att återuppta sina studier efter avhopp från gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga attityder och intentioner vad det gäller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhållna kunskapen kunde sedan användas som ett underlag för att lägga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att återuppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjälp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under åren 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen.

Den 1 november 2008 trädde rättegångsbalksreformen ?En modernare rättegång? i kraft. Reformen innebar en rad ändringar i rättegångsbalken och påverkade rättegångsprocessen på en mängd olika områden. Syftet med denna uppsats var att undersöka just hur dessa ändringar påverkade rättegångsprocessen. För att arbetet inte skulle bli för omfattande avgränsades undersökningsområdet till rätten till prövning i högre instans i tvistemål samt de tekniska hjälpmedel som kan användas i en rättegång.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Under de senaste åren har samhällets oro för världens miljötillstånd växt och gett upphov till en så kallad grön marknadsföring. Miljö är ett svårt ämne att kommunicera på grund av dess breda omfattning och svårigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförståelsen. Stora samhällsaktörer såsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förändringsarbetet i och med att de kan visa vägen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillämpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av två organisationers miljökommunikation. Studien söker svar på vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbättras för att åstadkomma positiva beteendeförändringar i samhället och därmed ta steg mot en hållbar utveckling.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Syftet med denna studie var att undersöka några elevers uppfattningar om idrott och hälsa i skolan och varför en del elever väljer att inte delta i ämnet. Frågeställningarna vi använde oss av var: Varför är idrott och hälsa ett ämne i skolan enligt eleverna? Vilken inställning har eleverna till idrott och hälsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i ämnet idrott och hälsa?I vår bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av ämnet. Därefter följer en presentation kring elevers inställningar, lärande samt deltagandet i ämnet utifrån tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar.För att kunna besvara vårt syfte använde vi oss av intervjuer som metod där vi intervjuade 20 elever i år 9.

Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.