Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

I företag och organisationer har många verksamheter blivit beroende av informationsteknologi. Det krävs i många statliga myndigheter att datorsystemen fungerar för att de ska kunna genomföra sin dagliga verksamhet, det är systemförvaltningen som ser till att detta fungerar. Idag satsas resurser på att utveckla systemen utifrån tekniken och inte från användarnas perspektiv. Det innebär att systemen inte tillgodoser användarnas behov och önskemål vilket kan leda till ett motstånd till att använda systemen. Konsekvensen kan bli att nyttan med systemen inte uppfylls.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera.

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom polisen är husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.

Inom offentlig förvaltning är det svårare än inom den privata sfären, för de anställda att få återkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala målen för verksamheten beslutas långt från den enskilda handläggaren det vill säga den som ska genomföra arbetet. Det krävs också att det finns resurser som står i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan målen/uppdragen och de tilldelade medlen är som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mål och resurser får konsekvenser på personalens hälsa och motivation.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Arbetet rör kriminella gäng i Västra Götaland och Göteborg, ett område med ett växande problem med gängkriminalitet. Det vi ville få fram med vårt arbete var: vilka gäng som är etablerade i Göteborg, vilken brottslighet de ägnar sig åt, hur rekryteringen till dessa gäng ser ut samt vad som krävs för att det ska anses vara organiserad brottslighet. Våra svar bygger på information inhämtad från Kriminalunderrättelsetjänsterna i Göteborg och Stockholm. Vi har till största del använt oss av polisens rapporter samt utredningar rörande ämnet. Men även på artiklar från Internet, Aftonbladet och Göteborgsposten.