Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents.

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant.

Detta examensarbete baseras på ett utvecklingsarbete bestående av övningar i att våga prata inför klass. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om eleverna genom ovannämnda övningar, där tonvikten läggs på att våga prata, utvecklar denna förmåga. Arbetet har vi genomfört på en 1-9 skola med 62 elever i år sju. Med utgångspunkt från egna erfarenheter, facklitteratur och styrdokument utformade vi övningar för att stärka eleverna i talsituationer. De mätmetoder vi använde för att mäta resultatet av vårt arbete var skriftliga utvärderingsenkäter, slutenkät samt en intervju med vår handledare.

SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen..

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill använda oss av i vår framtida lärarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lärprocess. Syftet med vår undersökning är att se om elever och lärare genom reflekton kan nå ökad förståelse om och i sin inlärning. Under vårt arbete på skolan lät vi eleverna skriftligt reflektera över våra lektioner och över sin inlärning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassföreståndare.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur på tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krävs en belysning av ämnet för att kartlägga de ansvarsfördelningar som åläggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus på tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgått från en rättsvetenskaplig metod genom att utgå från gällande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har används för bekräftelse av tolkningen av lagtext.