SAMMANFATTNING Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges ungdomsmottagningar har liknande förutsättningar att arbeta på ett kvalitetssäkert sätt utifrån de styrdokument som ett urval av mottagningar använder. Ungdomsmottagningar drivs utan nationellt uppdrag och av olika uppdragsgivare och utan enhetliga uppdragsbeskrivningar. Detta skulle kunna vara orsaken till de stora skillnader i bland annat kompetens, struktur och tillgänglighet som rapporter pekar på. Detta skulle kunna leda till bristande eller varierande vårdkvalitet.MetodGenom en kvalitativ innehållsanalytisk ansats undersöks om ett strategiskt urval av styrdokument från ungdomsmottagningsverksamheten behandlar de kvalitetsområden som framgår i Socialstyrelsens föreskrift om ?God Vård?.ReslutatDe styrdokument som undersökts ger ett samlat intryck av vad en ungdomsmottagning arbetar med.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK  Sammanfattning Arbetets titel:Lärande i förskoleklass ? 12 år efter reformens införandeÅr: 2010Antal sidor: 25 Syftet med detta arbete var att få en inblick i hur synen på lärande i förskoleklass kunde se ut tolv år efter reformens införande. Fyra skolor medverkade, förskollärare, lärare för de tidigare åren och lärare 1-7 var de yrkeskategorier som var represent­erade. Både intervjuer och observationer användes som datainsamlingsmetoder i undersökningen. Respondenterna fick välja en situation där de tyckte att lärande kom till uttryck.

Rapporten beskriver en longitudinell studie av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande om lärande i vardagslivet och i skolan. Syfte är att beskriva och lyfta fram variationer av hur föräldrar uttrycker sitt tänkande mot bakgrund av skolans styrdokument. I litteraturdelen beskrivs styrdokument i ett historiskt perspektiv, tidigare forskning, framtidsperspektiv samt en teoretisk utgångspunkt för studien. I den empiriska delen beskrivs den fenomenografiska ansatsen där föräldrar uttryckt sina tankar i djupintervjuer vid två olika tidsperioder. Resultatet har analyserats och därefter kategoriserats och kategorierna presenteras därefter i hierarkiska eller horisontella kategorier.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.  Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

?Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jämförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrån den demokratiska skolans värdegrund, styrdokument, lagstiftning och även jämlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehållit traditionellt grupparbete med självvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansättning. Gruppenkät har använts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvärdering av mitt experiment. Observation har använts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.