Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

SammanfattningUndervisningen i matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område.

Syftet med examensarbetet är att följa svensklärares resonemang rörande etiska dilemman. På vilka grunder fattar lärarna sina beslut i problemlösandet och kopplas värdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen våra frågor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vår undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lärarnas utbildning och deras resonemang. De lärare med minst yrkeserfarenhet är de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument.

This study explores the selection processes regarding fictional literature in English as asecond language education. The aim is to illustrate the relationship between the knowledgeteachers seek to pass on to their students and how the governing documents and the Westernliterary canon affect which literature that is chosen. The study uses qualitative interviews withsix teachers from different gymnasial schools in Northern Sweden. The results show thatteachers use literature as a tool for teaching grammar, lexicon, language structure and storytellingskills. In the more advanced English courses, the teachers prefer to exert more controlover which literature is read, mainly due to the fact that the governing documents specificallyrequire a presence of older, culturally established works.

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys vars syfte är att studera hur begreppet ?barnets bästa? används och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjänstemän som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar föreställningar om ?barnets bästa? och hur begreppet förhåller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrån migrationsverket och domar ifrån  migrationsdomstolarna.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten. Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan.

I dagsläget finns det ingen begränsning för hur höga skadeståndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fåtal revisionsnätverk som har kapacitet att utföra revision på de största europeiska företagen har fått både EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begränsa skadeståndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts på europeisk nivå och svenska staten har även gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts på hur ett införande av en begränsning av skadeståndsansvaret kan komma att påverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sådan analys. Därför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att påverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat på den statliga utredningen genomförs.