Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsättningar i Sverige under 1900-talet beroende på konjunkturer och politiska åtgärder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början då det var möjligt att bygga hus med lån ur statliga egnahemsfonder. Egnahemsområdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trädgårdar. Samhällsutvecklingen påverkade även användningen av trädgårdar och växtvalet över tid. Genom att jämföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fältstudier är det möjligt att analysera dels vilket växtmaterial som finns kvar i äldre villaområden, dels förändringar i växtval och funktion.

Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 är den globala uppvärmningen 2000-talets viktigaste fråga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförändringarna måste hela världens totala utsläpp av växthusgaser minskas med 80% fram till år 2050, utsläpp av vilka 53% består av koldioxid. Den främsta källan för koldioxidutsläpp utgörs av förbränning av fossila bränslen vilket gör det intressant utifrån den globala uppvärmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikälla. Under det andra världskriget skedde en näst intill total strypning av Sveriges tillgång till energi från kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet från fossila bränslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter påverkat användbarhet och datorsystemhantering hos användare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, två statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att användbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen..

Syftet med denna studie är att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstått i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques står i fokus. Genom att använda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen är förenlig med internationell rätt för att fastställa praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnå en juridisk kodifiering internationellt och på sätt bringa ett paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen påvisar att praktikerna ej är förenliga med internationell rätt och strider mot regleringar inom både den humanitära rätten och mänskliga rättigheter. Slutsatsen är att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnå någon juridisk kodifiering internationellt och således ej heller bringa något paradigmskifte av rättfärdiga metoder inom den moderna krigsföringen..

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

Bakgrund: Penningtvätt har under de senaste åren ökat och fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekämpa penningtvätt har tagits fram. För att uppnå målen har ett flertal organisationer skapats på nationell och international nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått uppdraget att medverka i bekämpning av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns förhållnings- sätt till lagen om penningtvätt.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Den liberala demokratin står inför en rad problem när det gäller att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. För det första finns en inbyggd strävan efter ekonomisk tillväxt, vilket ekologismen anser är en omöjlig kombination med hållbar utveckling. Det andra problemet är att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrågasätts på grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hållbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare år. Tanken på ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tänkbar ersättare av det liberala medborgarskapet.