SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..

Det regelverk som kringgärdar vattenverksamheter i Sverige är omfattande. Det ställs höga krav på verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att främja en hållbar utveckling skall kunna följas. Frågeställningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het är och dels vilka allmänna och specifika krav som ställs för att få upprätta eller ändra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frågeställningar vad gäller regler för upprät-tande av en kraftverksdamm för Skellefteå kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rättsliga förutsättningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Miljöbalken, som har ersatt miljöskyddslagen från 1969, samlade vid sitt ikraftträdande 1 januari 1999, ihop en rad olika lagar att gälla under en samlad balk. I balkens 5 kapitel regleras miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer kan anges som gränsvärden i form av högsta tillåtna värde eller minsta tillåtna värde. Normerna beslutas av regeringen och anges genom förordningar. Syftet är att använda sig av rättsligt bindande regler gällande miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Uppsatsen behandlar en på statliga Lantmäteriverket genomförd fallstudie där medarbetarnas förståelse för arbetet undersöks med fokus på deras tidigare yrkesbakgrund..

Individuell lönesättning har tillämpats i drygt 20 år inom staten i Sverige. En förklaring till övergången är att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anställdas motivation. En studie från staten visade att anställda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem ställer ändrade krav på chefer, denna studie syftade till att uppmärksamma utmaningar med individuell lönesättning på statliga myndigheter utifrån lönesättande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsställande, bedömning kunde försvåras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgång om hur ärlig det var tillåtet att vara vid återkoppling.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid gränsöverskridande överföringar av immateriella tillgångar mellan aktiebolag med någon typ av intressegemenskap är förenlig med EU-rätten. Uppsatsen syftar även till att utreda vad som är gällande rätt när det gäller hur beskattning sker vid gränsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges gränser samt vilka olika regler som då gäller och hur de förhåller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen även syfta till att försöka ge en så helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgångar..