Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav stÀllts pÄ individ och Àgare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga mÄlstyrning har den kommunala rÀddningstjÀnsten givits rÀtt att utöva tillsyn. Detta att jÀmföra med den föregÄende rÀddningstjÀnstlagen som istÀllet gav rÀddningstjÀnsten rÀtt att gÄ brandsyn för att sjÀlva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebÀr detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trÀdde i kraft (första januari 2004) Àr verksamhetsutövaren sjÀlv som ansvarar för att brandskyddet Àr fullgott och att dokumentation för detta finns. RÀddningstjÀnstens uppgift blir sÄledes att se till att detta efterlevs.

 SammanfattningTitel: Styrning med mÄlkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: MÄlstyrning, förskolor, otydliga mÄl, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder anvÀnder kommunala organisationer dÀr det kan finnas konflikter mellan olika mÄl, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundlÀggande teorierna som presenteras med denna uppsats Àr mÄlformulering, mÄlkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mÄl som presenteras i denna uppsats Àr Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om mÄlkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriomrÄde.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt en alltstörre uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter attnÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor och miljömedvetenhet har ocksÄblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skÀrpta krav som innebÀr att de mÄste upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till Ärsredovisningen. Viktigt för attnÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr ocksÄ essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Maffian ? ett sedan mÄnga Är tillbaka djuprotat och inflytelserikt brottssyndikat i Italien ? har under Ärens lopp spridit skrÀck bland allmÀnheten. Genom att mörda statliga representanter sÄsom Äklagare, domare och poliser samt muta politiker och tjÀnstemÀn, har Maffian placerat sig högt upp i den italienska samhÀllshierarkin. Maffian ser sig idag som ett fullfjÀdrat alternativ till den statliga makten.Vi har gjort en fallstudie över Maffian i södra Italien i syfte att belysa hur denna kriminella organisation och dess allierade har pÄverkat demokratin och det sociala kapitalet i landet. Genom teorier om att italiens maffiarelaterade verksamhet leder till fördÀrv av demokratin, har vi kommit fram till att ett flertal demokratiska principer och instanser sÄsom exempelvis majoritetsprincipen och rÀttssystemet har tagit skada och urholkats.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mÄl och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristÄende. Vidare Àmnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sÀtt att kommunicera med de tvÄ olika typerna av förskola. Med detta mÄl i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjÀnstemÀn pÄ Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav tvÄ var rektorer för kommunala förskolor. DÀrefter gjorde vi en enkÀtundersökning bland personalen pÄ förskolorna vars rektorer hade intervjuats.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen. Arbetet kommer Àven undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.