I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning. Det vetenskapliga angreppssÀttet har en abduktiv ansats.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren?t obligated to present their sustainability efforts.The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors.

Detta arbete har tagit fokus pĂ„ en Ă€nnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nĂ€mligen nĂ„got som hĂ€r kallas ?konsultplanering?, det vill sĂ€ga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksĂ„ ingĂ„r i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n att kommunerna anvĂ€nder sig av konsulter. Studiens syfte Ă€r att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förÀndringar i den kommunala skattenivÄn i svenska kommuner givet deras politiska styre, som Àr kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi fÄ svar pÄ frÄgan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat sÄ kallade maktskifteskategorier, som vi sedan anvÀnder som kategoriska variabler nÀr vi modellerar sannolikheten för olika förÀndringar i de kommunala skattenivÄerna. För att i viss mÄn renodla politikens inflytande och skilja det frÄn andra strukturer som kan tÀnkas pÄverka skattenivÄn har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsÀttningar för den kommunala ekonomin.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.