Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning.

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Den hÀr uppsatsen tar upp hur man kan förstÄ mÄngfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag anvÀnde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg anvÀndes hermeneutik. Teorin jag anvÀnda var socialt lÀrande av Albert Banduras (Crain, 2005) och Àven situerat lÀrande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Vi har undersökt vad det Àr för skillnad mellan kommunal förskoleverksamhet och montessoriförskoleverksamhet i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har undersökt hur förskolelÀrarna förhÄller sig till den nya reviderade lÀroplanen 2010 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning. Det vi har kommit fram till Àr att det finns en del skillnader mellan förskolorna och hur pedagogerna arbetar med sprÄket och den reviderade lÀroplanen. UtifrÄn vÄra enkÀtfrÄgor kom vi fram till lite olika svar pÄ vÄra frÄgor pÄ grund av att alla pedagoger inte svarat sÄ utförligt som vi hade önskat för att fÄ en sÄ rÀttvis jÀmförelse som möjligt mellan de olika förskoleverksamheterna. Vi kan i alla fall se att alla pÄ bÄde kommunal- och montessoriförskoleverksamhet har arbetat mycket med implementeringen av den nya lÀroplanen genom att göra en analys utifrÄn de olika diskussionsforum som de haft pÄ respektive förskolor. Vi ser dock att de kommunala förskolorna har synliggjort den reviderade Lpfö 98 pÄ ett mer synligt sÀtt bÄde för sig sjÀlva, barnen och för förÀldrarna i verksamheten utifrÄn de svaren vi fÄtt pÄ enkÀtfrÄgorna. Det har framkommit hur viktigt det Àr att arbeta med sprÄklig medvetenhet redan i tidig Älder för att barnen ska fÄ en bra start i skolan.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det Àr viktigt att belysa en grupp som Àr i majoritet inom ledarskap i kommunal vÄrd- och omsorgssektor och hur denna förhÄller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri Àr inhÀmtad frÄn fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vÄrd- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Det bostadsomrÄde som man Àr född och uppvÀxt i pÄverkar den mÀnniska som man Àr idag. Inte minst Àr detta viktigt nÀr man Àr ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig pÄ och de mÀnniskor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppvÀxt pÄ MörnegÄrd, hur de upplever utbudet av mötesplatser i omrÄdet samt vilken syn de har pÄ de kommunala insatser som görs i omrÄdet. Jag har valt att genomföra tvÄ fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar frÄn MörnegÄrd, samt anvÀnt mig av tidigare forskning som behandlar mina frÄgestÀllningar, för att analysera materialet och fÄ fram resultat. De resultat som jag har funnit Àr att de intervjuade ungdomarna ofta framstÀller en positiv och romantiserande bild av sitt omrÄde, i motreaktion till vad som skrivs om omrÄdet i media. Ungdomarnas mötesplatser Àr frÀmst MörnegÄrdstorget och MörnegÄrds fritidsgÄrd men Àven trappuppgÄngar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i vÀrlden. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk Àr IAS 16 som behandlar materiella anlÀggningstillgÄngar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav pÄ tillÀmpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar pÄ att en huvudtillgÄng delas upp pÄ ett flertalolika komponenter som dÀrefter skrivs av separat. DÀrmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta omrÄde Àr för att utreda om organisationens Àgandeform pÄverkar företagetshantering av komponentavskrivningens bestÄndsdelar.Mot ovanstÄende bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens bestÄndsdelar/förutsÀttningar i förhÄllande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika bestÄndsdelar/förutsÀttningar sÄsom faststÀllandetav betydande vÀrde, komponents anskaffningsvÀrde, nyttjandeperiod samt restvÀrdei förhÄllande till privata företag.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.