Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Gulrost, Puccinia striiformis, är förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för världens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste åren har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen är ett ständigt pågående arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som är mindre känsliga för svampen i dagsläget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan åren, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster på över 50 % i känsliga sorter.

Den liberala demokratin står inför en rad problem när det gäller att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. För det första finns en inbyggd strävan efter ekonomisk tillväxt, vilket ekologismen anser är en omöjlig kombination med hållbar utveckling. Det andra problemet är att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrågasätts på grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hållbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare år. Tanken på ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tänkbar ersättare av det liberala medborgarskapet.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna ? både på ett negativt och positivt sätt.

Tanzania har länge strävat efter att uppnå så kallad universal grundskoleutbildning, menhaft blandad framgång, år 2001 genomfördes ett nationstäckande projekt för att försökauppnå detta (BEMP). Som en del av projektet avskaffades skolavgiften i landets statligagrundskolor vilket förväntas öka närvaron i skolorna. I denna uppsats kommer enutbildningsmodell användas för att analysera hur situationen har utvecklats från år 1994till 2004 samt effekterna av projektet. En aning förvånande så visade det sig attnärvarograden har sjunkit mellan de undersökta åren. Slutsatsen som kan dras av det äratt skolavgiften endast utgör en liten del av kostnaden som förknippas medgrundskoleutbildningen och att det krävs fer åtgärder än att endast ta bort ekonomiskainträdeshinder för att uppnå universal grundskoleutbildning..

Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i främst Lidköpings kommun men också andra kommuner i Skaraborg. Jag har tagit utgångspunkt i lagen om det kommunala uppföljningsansvaret.Studien har bedrivits med en kvalitativ forskningsintervju som metod för att samla in data. Det empiriska materialet har samlats in genom sju djupintervjuer med tjänstemän i fyra olika kommuner, (Lidköping, Skara, Skövde och Götene) i Skaraborgslän. Intervjustudien har varit tematiserad med fenomenologiska inslag men också gjorts utifrån en rättssociologisk metod då intervjuernas syfte varit att ta reda på hur lagen om det kommunala uppföljningsansvaret efterföljs. Det kommunala uppföljningsansvaret är lagstyrt i skollagen och ska inkludera alla ungdomar mellan 16-20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan.Då fokus har legat på Lidköping, har fyra intervjuer gjorts med bl.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt angående ungdomar som är arbetslösa och kartlägga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och föräldrar. Metoden som jag har använt mig av är traditionell rättsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har även intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det är viktigt att kommunerna tar ett fullständigt ansvar för skolan.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

IP-adresserna under IPv4 är inte tillräckliga och har på många delar i världen redan tagit slut. IPv6 erbjuder många fler tillgängliga adresser och övergången till protokollet har redan börjat. Det Gävlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjänst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska länderna är nåbara via IPv6 samt om de är säkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbättra och göra deras tjänst anpassningsbar för flera länder. Processen som beskrivs är parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och ändringar till hur data presenteras så att det går att lägga till flera länder..