Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft har allt större krav ställts på verksamhetsutövaren som individ och ägare till objektet med avseende på brandskydd. Denna lag innebär att den statliga målstyrningen har rätt att utöva tillsyn på diverse aktörer. Innebörden av lagen som trädde i kraft första januari (2004) är att verksamhetsutövaren själv står för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprättad. Detta innebär att räddningstjänstens ansvar är att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgängligt. Syftet med examensarbetet är att komma med åtgärdsförslag/-förbättringar gällande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade områden på Westinghouse bränslefabrik.

Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sågverken i södra Sverige. Valet att lagra virke påverkades av en mängd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som påverkade strategivalet med lagringen mest och därmed vad som varit viktigast i frågan om att lagra virke. Syftet var också att kartlägga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmässigt.Examensarbetet utfördes i samråd med Såg i Syd vilket är en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsågverken. Arbetet avgränsades på så sätt att det endast behandlade företag som var anslutna till Såg i Syd.

Sverige utnämndes senast år 2006 till världens mest jämställda land. Samtidigt visar forskning tvärt om att Sverige inte är ett jämställt land och att ojämställdhet finns på en rad områden i samhället. Denna studie syftar till att problematisera ämnet jämställdhet genom att belysa det formella och informella jämställdhetsarbete som bedrivs vid Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Med utgångspunkt i de anställdas upplevelser sökte vi svar på följande frågor: Vilka kunskaper och erfarenheter har de anställda om det formella och informella jämställdhetsarbetet vid förvaltningen?, samt Vilka möjligheter och hinder finns vid förvaltningen för att uppnå en jämställd arbetsplats? Studien inleds med en definition av jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbete, och en förförståelse för ämnet skildras.

Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sågverken i södra Sverige. Valet att lagra virke påverkades av en mängd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som påverkade strategivalet med lagringen mest och därmed vad som varit viktigast i frågan om att lagra virke. Syftet var också att kartlägga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmässigt.Examensarbetet utfördes i samråd med Såg i Syd vilket är en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsågverken. Arbetet avgränsades på så sätt att det endast behandlade företag som var anslutna till Såg i Syd.

Runtom i världen finns det utarbetade metoder för att begränsa den ökande populationen av förvildade katter. Studier gjorda över så kallade TNR-projekt (Trap, Neuter, Return) har visat goda resultat på den långvariga effekten av minskad förökning, men också på en förbättrad välfärd för individerna. I USA finns det kliniker som arbetar mycket eller enbart med dessa patienter. Dessa blir finansierade genom statliga bidrag, privatpersoners donationer, samt fri-villig arbetskraft. Lämpliga anestesipreparat har utvärderats till just dessa patienter, och rikt-linjer för hantering av icke hanterbara individer finns dokumenterade i flera studier. I Sverige uppskattas antalet hemlösa katter till cirka 100 000, men problematiken kring dessa individer sköts i stort sett av privatpersoner och katthem.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.