Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, både inomföretagssektorn men också i samhället. CSR agerar idag verktyg för främjandet av hållbarutveckling och dess allt mer framträdande roll på marknaden tillsammans med företags behovav att förhålla sig till de marknadsanpassade förändringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men också förstår vikten av att inneha att engagemang församhällsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs främsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv där varje område är likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag råder det mindre forskning om CSR inom SMEs, änvad det gör i multinationella företag.

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

SammanfattningSyftet med denna c-uppsats är att belysa den påverkan som media har på sina användare. Frågeställningen är: Finns det något samband mellan rapporteringen på Aftonbladet.se och det slutgiltiga resultatet i Melodifestivalens final?För att få svar på frågeställningen har jag gjort en undersökning i två delar. Den första är en kvantitativ innehållsanalys där jag har undersökt hur ofta och på vilket sätt bidragen har framställts i artiklarna. Den andra delen är en kvalitativ diskursanalys där jag har analyserat språkbruket och hierarkin i artiklarna.

This essay is a normative analysis concerning the question of whether the government should be allowed to use taxes to finance the state. What kind of ethical problems arise when the government use taxation? If it is possible to justify taxation, despite potential moral issues, then what should the government do with the funds they have collected? What kinds of government functions are morally justified? Is it merely the kinds of functions that are supposed to uphold negative human rights; or should the government provide health care, education and even culture for the citizens? This analysis aims to answer those questions and also formulate a principle about what the government should be occupied with, if anything at all. In order to achieve this I mainly use the terms freedom and justice to analyse ethical problems. The ideas of John Rawls and Robert Nozick are essential in this project.My answer is that taxation is justified as long as the purpose is to maintain the most fundamental human rights and also under other special circumstances such as if an individual cannot find a way to finance basic education or necessary health care.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse.

Att arbeta som sjuksköterska är ett krävande arbete, både psykiskt och fysiskt. Precis som i alla andra yrken bör både arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse finnas.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser i sin arbetssituation i det mänskliga arbetet med särskild inriktning på arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Åtta sjuksköterskor på en specialistavdelning på ett större sjukhus i Skåne intervjuades.Det som undersökt är de mänskliga relationernas betydelse när det gäller motivation i sjuksköterskors arbete, det sociala stödets bidrag till sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur patientens uppskattning påverkar sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse.Resultatet visar att sjuksköterskors arbetsmotivation i sin tur bidrar till att de upplever arbetstillfredsställelse. De mänskliga relationerna och det sociala stödet motiverar sjuksköterskan i stor utsträckning. Patientens uppskattning är en av de främsta faktorerna som motiverar och tillfredsställer sjuksköterskan i arbetet.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten..

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare är syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhåller sig till varandra. Detta är viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsättningsskapandet i samhället, och finansieringsvalet och användandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhålla en djupare förståelse har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts där sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten är följande, (1) SME företag använder mestadels återinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar från utomstående finansiella institutioner. Vidare, (2) användes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskälla.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn på personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstämmelse med Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjälp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och självständighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hårda sidan av motivation.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Den här uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning från bemanningsföretag inskränker företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit väl etablerad. Idag består Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sätter årligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angeläget att undersöka hur branschen påverkar arbetstagares anställningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgår företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istället för att återanställa arbetstagare med företrädesrätt.