Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Omläggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begränsades och på uppskovsbeloppet påfördes en ränta om 0,5 procent. Räntan på uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintäkt som beräknas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång enligt 47 kap. 11b § IL. Att räntebelägga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskäl av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-området.Även de som fått ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsräntan infördes den 1 januari 2008 måste betala denna ränta.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Syftet med föreliggande rapport är att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrån formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) kräver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) kräver geografiska avgränsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs då av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar på är att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

Vårt samhälle präglas av stora förändringar och så är det även i arbetslivet. Det är av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bästa arbetsvillkoren för anställda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp på anställdas arbetsattityder utifrån ett hållbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hållbar utveckling på arbetsplatsen. Datamaterialet består av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hållbart arbetsliv där anställda känner arbetstillfredsställelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anställda får möjlighet till delaktighet, stöd från sin närmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rättfärdiga krig. I uppsatsen utmanas rådande föreställningar om rättfärdiga krig, i synnerhet idén om att endast suveräna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen använder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora områden gjort Hizbollah till en legitim härskare. Därmed bör Hizbollah, trots att rörelsen är en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkämpa rättfärdiga krig..

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den svenska läromedelsgranskningen fram till nedläggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hänt därefter. Det är delvis en historisk översikt, men ger även insyn i den för ämnet närliggande läromedelsmarknaden. Läromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det är först på 1900-talet som ett fristående organ för läromedelsgranskning skapas. Efter nedläggningen 1991 blir läromedelsmarknaden en fri marknad utan någon statlig kontroll, granskningsuppdraget lämnas åt läraren.

Vi undersökte vilka faktorer som påverkar efterlevnad av lösenordspolicys hos användarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet är av sådant slag att ett informationsläckage kan få allvarliga konsekvenser för människors liv. Faktorerna som undersöktes var: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; användares rädsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer påverkar användarnas beteende på den berörda avdelningen: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssäker IT ? Infrastruktur för Sverige, där alla invånare ska ha tillgång till ett fiberoptiskt nät inom 100m avstånd från andra byggnader. Alla hushåll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast år 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhälle för alla?.

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrånMichel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och föredetta jämställdhetsministern Jens Orback.

Miljöarbetet förändras ständigt och har kommit att gälla alla verksamheter i samhället. Universitet och högskolor har ett särskilt ansvar i miljöhänseende och unika möjligheter att påverka strävan mot en hållbar utveckling. Staten, näringsliv och krafter inom verksamheten ställer ökade krav på lärosätenas miljöarbete. Därmed har lärosätena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill säga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten är att sammanställa information och erfarenheter från lärosätens miljöledningssystem och deras syn på studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur Luleå tekniska universitet kan gå till väga i sitt miljöarbete.