Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Insiderhandel är en förekommande företeelse som sker i Sverige liksom i andra länder med marknadsekonomi. Antalet misstänkta insiderbrott har ökat i antal de senaste åren men antalet åtal och fällande domar har trots detta varit i stort sett konstant. Med insiderbrott avses att någon har otillåtet utnyttjat insiderinformation i syfte att göra en ekonomisk vinning. Insiderhandel förbjuds i Lag (2005:377) om marknadsmissbruk och legaldefinitionen av vad som anses vara insiderinformationen uppfattas som otydlig och vag vilket leder till bedömnings- och tillämpningsproblem.För att finansmarknaden ska fungera väl krävs det att vi har en insiderlagstiftning i och med att det stärker allmänhetens förtroende. Har allmänheten ett starkt förtroende för finansmarknaden kommer de att välja att placera pengar och handla på marknaden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rätt enskilda har gentemot verksamhetsutövare när miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat på de olika rättskällorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, när någon är sakägare och hur tillsynsmyndigheten måste agera när anmälan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rättsområdet förvisso är otydligt men att det genom åren vuxit fram praxis där den enskilde har förhållandevis långtgående rättigheter. Den enskilde kan göra anmälan till tillsynsmyndigheten om krav på tillsyn, en anmälan som myndigheten måste fatta ett formellt beslut på. Slutsatsen är att de enskilde har möjlighet att försöka påverka, mycket till följd av Århuskonventionen..

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål.

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Denna rapport handlar om kvalitet på tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjänster som stöd till sin kärnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kärnverksamhet och göra kostnadsbesparingar. Själv har jag arbetat några år som fastighetsförvaltare och då kommit i kontakt med FM tjänster. Funderingar som har funnits hos beställare av FM tjänster på den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande.

Arbetet inriktar sig på två frågor, där den ena delen behandlar olika tillsynsmyndigheters arbete inom miljö- och hälsoskyddsområdet, där en jämförelse har gjorts mellan kommuner, länsstyrelser och Generalläkaren. Generalläkaren är tillsynsansvarig inom Försvarsmaktens verksamheter. Den andra delen fokuserar på tillståndsärenden där intressekonflikter har uppstått mellan intresset för totalförsvaret och övriga riksintressen samt andra skyddsvärda områden enligt miljöbalken. Bakgrundsfakta och information om de olika myndigheternas arbete har inhämtats genom litteraturstudier av relevant litteratur om tillsyn och ärenden, och genom intervjuer med tillsynspersonal samt studiebesök hos de nämnda myndigheterna. Arbetet med tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika myndigheterna när det gäller ett antal punkter.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande.För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn.Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske.

Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?två föräldrar? och ?ensamstående förälder?. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..