Människors matvanor utgör ett viktigt målområde i dagens folkhälsoarbete. Som en del i dettaarbete har folkhälsosektionen på Jönköpings läns Landsting under två år arbetat med projektet?Inspirations- och matlagningsträffar? som syftar till att främja goda matvanor hossmåbarnsföräldrar. De önskar nu en utvärdering av projektet för att undersöka huruvidaprojektmålen uppnåtts. Syftet med föreliggande studie är således att belysa hursmåbarnsföräldrar resonerar kring mat och hälsa samt att utvärdera den hälsofrämjande insatsde deltagit i.Eftersom syftet har varit att få en djupare inblick i deltagarnas tankar kring projektet valdesfokusgrupper som undersökningsmetod.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

Using interviews conducted within the municipality of Nam Dich, Vietnam, this qualitative study explores how ethnic minority parents and children navigate around the state's supervision in order to preserve their traditional practices of child marriages. Moreover, the research explores the roles and expectations between individuals within an ethnic minority family as a collective unit. Using governmentality supported by the concept of state evasion, culture bearers and empowerment, I argue that understanding child marriage as a phenomenon requires analysis of cultural context. The paper starts with an introduction of the ongoing relation between the Vietnamese state and ethnic minority traditions related to child marriage. While the Vietnamese state ?s modernization projects aim to empower individuals by creating more freedom within the process of marriage and increasing the opportunity for education and work, certain ethnic minority groups want to uphold their cultural ways of marriage when parental arrangement occurs from an early age.

Förskolan har gått från Barnstugor med ledarinnor till en statlig förskoleverksamhet med utbildade förskollärare. Sedan läroplanen för förskolan kom 1998 har förskolan haft en målstyrd verksamhet. Även om läroplanen innehöll mål gavs inga tydliga arbetssätt för hur förskolverksamheten skulle uppnå dessa mål. Efter att läroplanen reviderades 2011 utsågs förskollärare som ansvarsbärare till att planeringsarbetet skulle ske ut efter läroplanens mål. För en fungerande verksamhet krävs kompetenta förskollärare som utvecklas tillsammans med barnen.

Detta dokument är en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frågeställningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstånd för uppläggning av muddermassor inom ett naturreservat i Luleå skärgård. Inom examensarbetet har även utförts en geodetisk inmätning med Nätverks-RTK av den uppläggningsplats som har föreslagits av sökanden. Mätdata har redovisats i form av planritningar och tvärsektioner.

Syftet med uppsatsen var främst att beskriva gällande rätt i fråga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens områdesbestämmelser och skogsvårdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rättsläget för skog ovan fjällnära gränsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvårdslagen (SVL) som avser tillståndskrav på avverkning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Detta var särskilt intressant då den rådande uppfattningen varit att fjällnära skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde även att analysera ett beslut om avverkningstillstånd för två områden med fjällnära skog med höga naturvärden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rättsläget. Uppsatsen är en juridisk analys och ett antal grundläggande problem upptäcktes under arbetets gång, bl.a.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom ämnet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats, utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom människovårdände yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar på olika sätt beroende på vilken myndighet de jobbar på, därför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrån ett professionellt etiskt perspektiv. Våra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i Norrtäljekommun.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.