Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan VD-byte har på företag noterade på den svenska börsmarknadens A-lista, och att detta i sin tur skall ge intressenter djupare förståelse för reaktionerna på marknaden vid denna händelse.Metod: Vi undersöker den kvantitativa effekten av ett VD-byte genom olika event studier. I uppsatsen används EGARCH-modellen för att modellera avkastningarna, GARCH/GARCH-M för att estimera volatiliteten och en linjär faktormodell för att modellera bid-ask spreaden. Vi utför hypotestester i syfte att fastställa avvikande effekter utifrån den effektiva marknadshypotesen.Studien är baserad på 54 stycken VD-byten från 1996 till 2003.Teoretiska perspektiv: Vi utgår från effektiva marknadshypotesen, signalhypotesen och agentteorin i tolkningen samt beskrivningen av våra resultat.Empiri: Det kan inte påvisas någon statistiskt säkerställd effekt påavkastning, volatilitet eller bid-ask spread för marknaden. Detsamma gäller förföretag med nyanställda VD, som rekryterades externt. För företag med interntrekryterade VD kunde vi dock påvisa en statistisk effekt på avkastningarna ochvolatiliteten.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har presterat i jämfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillämpning av utvalda finansiella prestationsmått. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt märkta fonder har haft en stor framväxt under det senaste decenniet och det finns därför en efterfrå-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall på den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt märkta fonder. En jämförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har även gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare då antalet som inte gör ett aktivt val är omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på den riskjusterade avkastningen mellan fonder som är miljö och/eller etiskt märkta och fonder som inte tar hänsyn till dessa kriterier vilket överensstämmer med tidigare forskning. I jämfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har det förstnämnda presterat på en hög nivå..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning är ett underlag för utvärdering av ochjämförelse mellan företag. Att redovisningen håller hög kvalitet är en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen måste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svårt att se enbart genom de finansiella rapporterna. Därför är det av intresse attundersöka om ytterligare information så som produktivitetsförändringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningens kvalitet med hjälp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförändringar och resultaträkningar.Avgränsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet.

Syftet med studien var att undersöka vid vilken situation som simmare använder visualisering mest och varför samt simmarnas visualiseringsförmåga. I studien deltog 278 simmare (15-30 år) i den kvantitativa delen och 3 simmare (17-23 år) i den kvalitativa delen av studien. De instrument som tillämpades till den kvantitativa delen var en konstruktion av SIAM och IPIES som tillsammans mäter idrottares visualiseringsförmåga och användning. Till den kvalitativa delen användes en semikonstruerad intervjumall. Resultaten från studien visade att det fanns några statistisk signifikant skillnad mellan högpresterade och lågpresterande simmare i visualiseringsförmåga.

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

Ma?let med detta examensarbete a?r att go?ra en statistisk analys pa? hur bultningen utfo?rs med olika metoder. Det finns tre olika metoder som bulten sa?tts pa? idag, dessa a?r:1. Fra?n bultrigg med hja?lp av riktverktyg2.

Företaget Revitrack, med säte i Luleå, har utvecklat en backkamera med speciella funktioner för säkrare backning med husvagnar och stora släpvagnar. Till denna backkamera har ett kamerahus tagits fram. Kamerahuset skall vara robust då miljön det är monterat i är utsatt. Smuts, regn, snö, is och stenskott från annan trafik kan skada kamerahuset. Montering och inställning av kameran skall vara enkel och intuitiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

TeliaSoneras driftcentral har ett stort behov av att snabbt samla in statistisk data från noder och kundanslutningar. Insamlat data används sedan för att felsöka och åtgärda olika problem i nätet. För att säkerställa den driftsäkerhet och kvalitet som efterfrågas så behöver ett av systemen vidareutvecklas. Applikationen som utvecklats ska förbättra insamlingen och lagringen av det statistiska datat för att snabba upp analyserna av kvalitet i xDSL-nätet. Kraven på applikationen är att insamlingen, konverteringen samt lagring ska vara horisontellt skalbara.