Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin.

På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i enSyftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion.

Polisens arbete mot brottsligheten är alltid aktuellt. Nästan dagligen kan vi läsa om hur rättsväsendet lyckas, eller inte lyckas, i sin kamp. Tyvärr är övervägande delen av medieutrymmet upptaget av det senare av alternativen. Även inom poliskåren ges ibland uttryck för missnöje och det klagas över skillnader i åklagarnas tvångsmedelsanvändning som gör det svårare respektive enklare att nå resultat i arbetet. Särskilt irriterande uppfattar man från polisens sida att det är då åklagarna inte anhåller och begär misstänkta häktade på recidivfara i så stor utsträckning som man inom polisen hade önskat.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens Statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem.På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.

I Sverige spelar skogsnäringen en betydande roll för landets ekonomi och sysselsättning. Råvaruförutsättningarna har stor påverkan på produktionen i ett sågverk, och produktionen har ett divergerande flöde. Höga råvarukostnader ställer krav på ett högt råvaruutnyttjande där inget lämnas åt slumpen. Lönsamheten i en komponentfabrik bygger på ett högt utbyte av insatt råvara. Produktionens biprodukter ska i så hög grad som möjligt utgöras av homogent virke och andelen flis och spån skall minimeras.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Statistik visar att fem procent av alla sjukskrivna i Sverige är lärare. Sjukskrivningar orsakade av den arbetsrelaterade ohälsan har under senare år alltmer även kommit att förknippas med psykosociala faktorer. Syftet med studien är tvådelat. Vi ville för det första undersöka hur grundskollärare anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras hälsa. För det andra ville vi undersöka om lärarna anser att lärarutbildningen har bidragit till deras förmåga att hantera den psykosociala arbetsmiljön eller om hälsofrämjande insatser behövs.

Uppslaget till det här examensarbetet fick jag av Miljö- och byggkontoret i Nässjö efter att ha gjort praktik på kontoret under två somrar. Den senaste cykelplanen är från 1973 och sedan dess har en hel del ändrats i Nässjö. Cykelvägarna som kommit till de senaste åren har inte följt cykelplanen från 1973, utan har byggts ut efterhand som gatorna restaurerats eller byggts om för andra trafikproblem. Nässjö är en till ytan medelstor stad med 16 000 invånare. Järnvägens utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet var anledningen till att staden byggdes.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell Statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i Statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Upphovsrätten, som den tillämpas idag, tillkom 1960. Den 1 juli 2005 skärptes den dock i enlighet med EU-direktivet 2001/29/EG. Detta fick till följd att den utbredda nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik via olika så kallade fildelningsprogram på Internet kom att bli kriminaliserad. Statistik från SCB visar att mer än en miljon svenskar, varav den största andelen återfinns i åldersintervallet 16-34 år, ägnar sig åt att ladda ner musik via Internet. Vid omröstningen i riksdagen den 25 maj 2005 så stöddes genomdrivandet av direktivet av samtliga riksdagspartier förutom miljöpartiet och centerpartiet.