FörtÀtning Àr ingen ny företeelse. Att fÄ in mer pÄ mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att stÀder byggs tÀtare motiveras pÄ sÄ vis att man slipper ta ny mark i ansprÄk och att reseavstÄnden minskas för invÄnarna. De som motsÀtter sig förtÀtning gör det vanligen pÄ grund av att vissa vÀrden, exempelvis grönomrÄden och rumsskala, riskerar att försÀmras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner frÄn 2002 och 2010 för att se vad dessa sÀger om förtÀtning.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hÄllbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhÀllsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan anvÀnda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmÀrker sig bland andra hÄllbarhetsteorier genom att verka för en positiv förÀndring i miljön istÀllet för att helt ta bort mÀnniskans pÄverkan pÄ jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. VÄr arbetsprocess har byggt pÄ faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats sÄ att bÄda författarna har haft liknande kunskaper och tillgÄng till samma referenser. PÄ sÄ vis har vi bÄda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanstÀllning om cradle to cradle dÀr konkreta exempel över tillÀmpade cradle to cradle platser beskrivs, sÄ som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgÄr frÀmst frÄn grundarna McDonough och Braungarts tvÄ böcker i Àmnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsÀtter sedan med en resultatdel: Att tÀnka pÄ vid anlÀggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, dÀr konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i Ätanke vid utformning av platser, beskrivs.

Danmarksplass is situated just outside the centre of the city of Bergen on the Norwegian west coast. It was built in the 1930Žs as a result of an architecture competition won by the prominent Norwegian architect Ole Landmark. Danmarksplass was originally meant to function as a local square, but its location next to Fjösangerveien, a road that caters for most of the through traffic in the Bergen valley today and is part of one of the main European roads, E39, would prove it difficult for that idea to prevail. Along with the ever increasing car traffic, Danmarksplass has more and more become a very busy traffic junction. Nowadays the car is the sole ruler of Danmarksplass.

Often, the green is handled as an opposite to the built, but if it could be seen as a part of the built and the society, the planning will be easier to handle. The thesis work wants to create a method that treats villages in an analytic way in a context; with green, blur, grey and all the other colors that together are the completeness.This master's thesis is made to be used as foundation in detail plannng in the municipality of Örkelljunga. Target audience is on one hand those who work with planning and green matters in Örkelljunga municipality, but also other planners who work with landscape.Literature in the field of green city planning has been studied and 30 methods for analysis have been valued. The method for analysis that has been used in this work is a merging of ten different methods and has included literature studies, sketches, interviews and work on spot. The ten methods are consciously chosen to together make one comprehensive and true image of the village, as far as it is possible.

Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr. En ekologisk omstÀllning kan bidra till att förbÀttra hÄllbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan mÄnga ÄtgÀrder göras för att förbÀttra situationen i dessa bostadsomrÄden.

Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.

Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar pÄ hur vi ska uppnÄ den hÄllbara staden, men hur kan man dÄ skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks tvÄ aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrÄn hur planerna försöker skapa blandad stad pÄ respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstÀnkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser pÄ begreppet. HÀr visas ocksÄ svÄrigheten att definiera begreppet och hur det anvÀnds och vÀrderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgÄr frÄn tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrÄn Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och mÄlsÀttning att i allmÀnhet tillÀmpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planomrÄdena. Planförslagen genomgÄs för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstÄ.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

I en tid dÀr hÄllbar utveckling nÄtt stor genomslagskraft vÀrlden över samtidigt som en allt större kritik vÀxt fram mot hÄllbarhetsbegreppets potential har syftet med den hÀr uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet Àr vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hÄllbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmÀn definition som Àr svÄr att ifrÄgasÀtta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har Norra DjurgÄrdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjÀnstemÀn pÄ Stockholms stad, byggherrar och boende i omrÄdet. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra DjurgÄrdsstaden bÄde kunnat bekrÀfta och utmana kritiken mot hÄllbarhetsbegreppet.

Do new, attractive neighborhoods meet the requirements of being socially sustainable? This essay is based on the potential conflicts between the pursuit of social sustainability, while the theory of the creative class influence city planning. Social sustainability is difficult to measure, but implies broadly that everyone should have equal rights and opportunities. A city or region that aims to attract a certain type of people by providing what they ask for, might pay less attention and spend less resources on the rest of the population. Socially sustainable - for whom? The new district Hyllie in southern Malmö stands in focus, and the paper seeks to identify how different operators in Malmö defines the concept of social sustainability, how it is implemented in the design of Hyllie, and if any potential conflicts may arise.Interviews with the following informants; representants from the Office for City Planning in Malmö, the nonprofit organization Sustainable Development SkĂ„ne, the Commission for a Socially Sustainable Malmö and the company Skanska Öresund have constituted the main methodology, among with reading and analyzing existing documents and policies relating to the development of Hyllie.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trÀngsel i transportsystemet. Nacka kommun Àr en av de kommuner i Stockholms lÀn som vÀxer snabbast varvid man planerar en omfattande förtÀtning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krÀvs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 Ärs Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlÀngning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gÄ till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen Àr Àmnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gÄ till. Detta eftersom att förstÄelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar gÄr till Àr viktig för att skapa en transparens som i sin tur Àr viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 Ärs Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.