De medialt uppmÀrksammade miljonprogramsomrÄdena runt om i landet har lyfts fram som det segregerade Sverige, ett vÀlfÀrdssamhÀlles baksida. Dessa omrÄden fÄr ofta dras med namnet problemomrÄde dÀr utanförskap och fattigdom Àr beskrivande ord.Boendesegregation Àr idag ett vanligt problem i vÄra svenska stÀder och det Àr inte allt för sÀllan som invÄnarna i dessa omrÄden fÄr stÄ som orsaken till detta. Denna rapport Àr en studie vilken behandlar segregation i Sverige och dÄ frÀmst boendesegregation i SödertÀljestadsdelen Hovsjö.Under de senaste Ärtiondena har befolkningen i Hovsjö bytts ut och idag har nÀstan 80 procent av invÄnarna invandrarbakgrund. Stadsdelen har en femtioprocentig arbetslöshet, en stor andel socialbidragstagare och har under en lÀngre tid haft problem med kriminalitet. Den negativa mediala uppmÀrksamhet som Hovsjö har dragits med under Ären har gjort att invÄnarna mÄnga gÄnger förlorat tron pÄ sig sjÀlva och sitt omrÄde.Det finns ett antal metoder som anvÀnts i Sveriges kommuner nÀr det gÀller problemomrÄden.

This thesis aims to study the effects of the infrastructure project VÀstlÀnken in Gothenburg, a rail tunnel to be built through the city center. The study focuses on the community of Haga where one of the three exits will be constructed and also the surrounding urban environment, to see if the project can be sustainable. Sustainable urban development was selected as the theory, and the term "sustainable" is defined in this study using a number of criteria that two scientists developed. The criteria include economic, ecological and social perspectives on how a place or a geographical area can meet today's needs as well as possible needs in the future. The methods used were semi-structured interviews and content analysis of government documents. Interviews were conducted with various institutions in the city, and companies involved in the planning of the project in Gothenburg.

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfÀlliga interventioner kan ha pÄ stadsutvecklingen. Fokus ligger pÄ hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan pÄverkas. TillfÀlliga interventioner anvÀnds i uppsatsen som en benÀmning pÄ de ÄtgÀrder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfÀlliga och att intervenera med mÀnniskor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsÀtt, dÀr den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras pÄ en litteraturstudie, som skapar en djupare förstÄelse för begreppen tillfÀlliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök pÄ Södra Förstadsgatan, dÀr delar av gatan tillfÀlligt stÀngts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel pÄ ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfÀlliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhÄllande som rÄder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsÀtter.

In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (SödertÀlje, Botkyrka, Huddinge and NynÀshamn).

StĂ€der Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring och övergĂ„ngen frĂ„n industrisamhĂ€lle till kunskapssamhĂ€lle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstĂ„r centralt i stĂ€derna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i ansprĂ„k med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer Ă€n bara fysiska förĂ€ndringar. Även om alla fysiska förutsĂ€ttningar Ă€r pĂ„ plats mĂ„ste det finnas liv i omrĂ„det för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet Ă€r att undersöka om tillfĂ€llig landskapsarkitektur kan vara ett sĂ€tt att uppmĂ€rksamma ett utvecklingsomrĂ„de och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igĂ„ng. Arbetet Ă€r indelat i tvĂ„ delar.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa pÄ fördelar med stadsodling/ boendenÀra odling. Forskning kring stadsodlingens vÀrde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anstÀllningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka vÀrden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen RosengÄrd i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsÀgare som verkar i omrÄdet. Begreppet stadsodling började anvÀndas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Av tradition förknippas landskapsarkitektur med permanenta lösningar, men under de senaste Ă„ren har den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturen fĂ„tt allt större genomslagskraft vĂ€rlden över. Projektens syfte, upphovsmakare, utformning, tidsspann, skala och inverkan varierar. Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera vad begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur Ă€r samt analysera hur sĂ„dan arkitektur kan inverka pĂ„ mĂ€nniskor och stĂ€der. Tre projekt valdes ut som exempel att studera: POP UPP CafĂ© i Uppsala, Med skoven som nabo i Århus och Pallet Pavilion i Christchurch. En studie av projektens utformning och den respons de fick exemplifierar den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturens uttryck och varierande inverkan beroende pĂ„ plats, tid, sammanhang och brukare.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

Begreppet hÄllbar utveckling har vÀxt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet Àr mycket brett och diskuteras runt om i vÀrlden. Diskussionen om hur samhÀllet ska uppnÄ en hÄllbar utveckling har pÄverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hÄllbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det Àr bland annat viktigt att det finns förutsÀttningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gÄng- och cykeltrafiknÀt.

HÄllbar stadsutveckling framstÄr som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden stÄr inför. DÄ merparten av vÄra stÀder Àr fÀrdigbyggda krÀvs förÀndringar i existerade stadsdelar för att vÄra samhÀllen skall bli mer hÄllbara inom en rimlig framtid. För att nÄ en varaktig hÄllbarhet Àr det nödvÀndigt att de boende i omrÄdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hÄllbar stadsdel. Det Àr för de boende som stadsdelarna utformas och det Àr deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hÄllbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hÄllbarhetssatsning i Stockholmsförorten HökarÀngen. Projektet som Stockholmshem driver heter HÄllbara HökarÀngen och i ett av delprojekten ges de boende i omrÄdet möjlighet att engagera sig och delvis bestÀmma vilka frÄgor som Stockholmshem skall driva.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrÄn ett planerarperspektiv i miljonprogramsomrÄdena FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjÀlp av frÄgestÀllningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog sÄ som den anvÀnts i FisksÀtra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrÄn tre av SKLs elva riktlinjer för en framgÄngsrik dialog. Resultatet utifrÄn SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sÀtra hade Mina kvarter bÀst förutsÀttningar till en meningsfull dialog. InnehÄllet i Äter-kopplingen till ungdomarna var svÄrtolkat.

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.