I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens lÀn. Brukets verksamhet bestÄr av en 300 Ärig historia, frÄn 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgÄngarna, statens politik hade för bruket och mÀnniskorna i Tornedalen.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has theadvantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens BiografbyrÄ was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous.The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment. This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.While claiming to protect the individual, the disciplinary power executed actually aims to protect the one executing it; the purpose of the power structure is to replicate itself..

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i grundskolan ser pÄ faktorer som pÄverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och vÄld mellan elever. Finns det skillnader i hur lÀrare och rektorer uppfattar lÀrarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod pÄverka hur lÀrarna handlar? Har de befogenheter och disciplinÀra ÄtgÀrder som har tillkommit i den nya skollagen nÄgon inverkan pÄ lÀrarnas handlingsutrymme? För att undersöka lÀrarnas resonemang anvÀndes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillÀmpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar pÄ denna studies syfte och frÄgestÀllning. LÀrarens handlingsutrymme visade sig pÄverkas av olika faktorer inom skolans vÀrld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

The aim of the study is to examine how religion legitimates outrages and it what ways we can regard religion as politics. The study uses the theory that Eickelman and Piscatori present in their book Muslim politics. They use the term ?Muslim politics? to describe the relation between Islam and politics. Eickelman and Piscatori divide Muslim politics in five elements that the essay uses to structure the analysis.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.

I vÄr uppsats stÀller vi oss frÄgan varför Turkiet, trots över 50 Är av demokratiska institutioner bryter mot mÀnskliga rÀttigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har anvÀnt oss av en modell som identifierar tre kÀrnomrÄden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhÀllet.VÄr slutsats Àr Turkiet har en politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror pÄ flera olika faktorer. Transitionen frÄn diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jÀmte det demokratiska systemet.

Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.

Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan pÄverka konflikter. Vi försöker framhÀva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstÄr i motsats till samarbete. Med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förstÄelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan Àven till viss del resursknapphet i största allmÀnhet, eftersom vattenbrist ingÄr som en komponent i den diskursen.Vi berör de tvÄ mest etablerade teorierna, som Àven Àr sina motpoler, cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar pÄ hur och vad det Àr som gör, i det hÀr fallet, vattenbrist, till ett problem.VÄr uppsats innehÄller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.

The purpose of this study was to do a narrative survey of the discussion about violence in partner relationships that is held in research literature. The question at issue was: How do research literature discuss violence in partner relationships, with focus on heterosexual relationships? The eight primary documents that have been chosen are written by researchers, professional therapists, National Counsil for Women's protection (Nationellt RÄd för Kvinnofrid, NRK) and Swedish Government Official Report (Statens Offentliga Utredningar, SOU). To investigate the theories, discover the similarities and differences between them and how they can complement each other, the documents statements has been analyzed with a dialectic-hermeneutic approach and social constructionism and discourse theory.The research findings showed that the gender perspective theory, the psychodynamic theory and the social psychology theory have a few things in common, but that they on the whole are different and contradict each other. The gender perspective theory dominates the discussion but needs to be combined with the other theories to give a more all-embracing understanding.

Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan Ă„ren 2000-2009 utifrĂ„n olika informationskĂ€llor och i ljuset av frĂ€mst tvĂ„ förklaringsfaktorer; anmĂ€lningsbenĂ€genhet och alkohol. Även skillnaden mellan anmĂ€lningar om grov misshandel jĂ€mfört med annan misshandel har undersökts nĂ€rmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingĂ„ende. HĂ€r har frĂ€mst sekundĂ€rdata anvĂ€nts i form av statistik frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhĂ€lsoinstitut, men kopplat till anmĂ€lningsbenĂ€genheten har en kvantitativ innehĂ„llsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och dĂ€rför inte med enkelhet kan kopplas till anmĂ€lningsbenĂ€genhet.