Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med och anvÀnder sig av lÀromedel i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Studien Àr kvalitativt utförd och fyra lÀrare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om lÀromedel samt hur de anvÀnder dem i undervisningen. Denna studie visar att lÀroboken Àr det lÀromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lÀrare inte har ett baslÀromedel. I undersökningen har det Àven framkommit att lÀrarna har en stor tilltro till tryckta lÀromedel men en mer negativ instÀllning till internetbaserade tjÀnster.

DÄ trafficking för sexuella ÀndamÄl Àr ett brott mot mÀnskligheten som pÄgÄr i outtröttlig styrka vill den hÀr uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking bÄde internationellt och nationellt. För att kunna göra en sÄ bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rÀttsociologisk dÄ den tar upp bÄde lagliga, samhÀlleliga, etiska och sociala aspekter. Och dÄ det Àr en stats arbete som granskas har metoden som anvÀnts varit utvÀrderande dÄ uppsatsen velat lyfta fram hur lÀmpligheten men Àven effektiviteten av Sveriges arbete Àr. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts pÄ de bakomliggande mekanismerna sÄ som vilka grupper som livnÀr sig pÄ att sÀlja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen Àr utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans vÀrld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lÀrare att göra karriÀr inom yrket utan att lÀmna undervisningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad förstelÀrarnas uppfattning om denna reform och hur vÀl denna uppfattning stÀmmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehÄllsanalys avstatliga dokument och frÄgeformulÀr jag skickat till praktiserande förstelÀrare. Resultatet av undersökningen visade att förstelÀrarna var förtrogna med de krav som staten stÀller pÄ dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansÄg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar Àven att förstelÀrarna sjÀlva vill ha högre krav pÄ demsom fÄr ansöka om och utses till förstelÀrare Àn vad staten har gett direktiv om..

Liberal theorists typically argue that state action should not favor any particular conception of the good or meaningful life. On this view the defining characteristic of the liberal state is neutrality among rivaling ideas of the good. This thesis argues that state neutrality is impossible to maintain in practice. Two different versions of state neutrality; neutral justification and neutral aims, are used to analyze a wide range of political issues. It is concluded that far from being neutral, the liberal state favors individualistic and market oriented conceptions of the good life.

Mobila enheter som surfplattor Àr hÀr för att stanna och de integreras allt mer i vÄr vardag. Enligt statens medierÄd (2013) sÄ ökar medieanvÀndningen hos barn i förskoleÄldern. Med detta följer nya anvÀndningsomrÄden och appar som anvÀnds bÄde pÄ förskolor och hemma. Som vuxen Àr det viktigt att delta och reflektera kring vad det Àr spelen och apparna förmedlar. I mÄnga appar bekrÀftas barnen konstant pÄ insats och studiens frÄgestÀllning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hÀvdas ofta att offentliga bolag inte Àr lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero pÄ skillnader i management. MÄlet för denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om det finns sÄdana skillnader i management, och vilka dessa i sÄ fall Àr. Undersökningen Àr begrÀnsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har anvÀnt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker ocksÄ hur KD motiverar omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats Àr att KD betonar Àgandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD stÄr ocksÄ för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krÀvs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skÀl.KD för fram att det Àr viktigt att vÀrna om hyresrÀtten av framförallt bostadssociala skÀl och betonar samtidigt att det mÄste gÄ att kombinera med en utförsÀljning av hyresrÀtter inom allmÀnnyttan för att kunna öka individens möjligheter att Àga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begrÀnsas till att garantera lÄngsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahÄlla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lÄnegarantier för individer och hushÄll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat sÀga att KD föresprÄkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar pÄ svÄrigheten med just detta; att pÄ en och samma gÄng ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgÄr det att Àgandet av bostaden och omvandlingen av hyresrÀtt till bostadsrÀtt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt pÄ detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplÄtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mÀngd andra saker, dÀr frÄgan om arbete, sysselsÀttning Àr viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida.We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts.The study shows that the government agencies? media usage varies.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att studera hur staten och kommunerna Pajala, ÖvertorneĂ„ och Överkalix agerat för att hindra den negativa befolkningsutvecklingen i dessa kommuer, samt att utreda vilka möjligheter de nĂ€mnda aktörerna har att lösa problemen med minskande befolkning. Metoden som anvĂ€nts har varit literaturstudie. Resultaten pekar pĂ„ att staten och de tre kommunerna i stor utstrĂ€ckning har samma vilja gĂ€llande inom vilka omrĂ„den satsningar för att hindra avfolkningen ska genomföras. Dock har det kunnat konstateras att organisationssamhĂ€llets framvĂ€xt, den ökade decentraliseringen och internationaliseringen har medfört att statens problemlösningsförmĂ„ga minskat. För att öka förutsĂ€ttningarna för att lösa problemen med ökande avfolkning krĂ€vs sĂ„ledes att Pajala, ÖvertorneĂ„ och Överkalix kommun fortsĂ€tter sitt samarbete över kommungrĂ€nserna och förutom detta Ă€ven tar tillvara pĂ„ de möjligheter som de nya aktörer som nu trĂ€der in presenterar..

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket berĂ€knas tjugo procent av Sveriges barn i dagslĂ€get vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sĂ€gs vara bland annat Ă€ndrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hĂ€lsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhĂ€llet som ett problem och pĂ„ senare tid har allt fler samhĂ€llsaktörer börjat uppmĂ€rksamma frĂ„gan. Kravet frĂ„n samhĂ€llet ökar pĂ„ att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhĂ€llsförbĂ€ttring med syfte att komma tillrĂ€tta med överviktsproblemet. NĂ„got som dock inte har fĂ„tt lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt Ă€r hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna för en grundskolelev att komma tillrĂ€tta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillrĂ€ckligt med förutsĂ€ttningar för att grundskoleleven skall komma tillrĂ€tta med sin övervikt?TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Resultatet baseras pĂ„ en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Den hÀr uppsatsen handlar om utvecklingen av en radiolÀnkssimulator Ät företaget Icomera. Icomera inriktar sig pÄ att sÀlja och distribuera internetÄtkomst pÄ tÄg. Företagets affÀrsidé bygger pÄ att sÀlja system som anvÀnder sig av olika trÄdlösa lÀnkar som simultant skickar och tar emot data med hjÀlp av ett egenutvecklat protokoll. Icomera har sÄlt sitt system till bl.a. Statens jÀrnvÀgar (SJ), för att möjliggöra internetÄtkomst frÄn tÄgen.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvÄrd uppfattar sig sjÀlva och hur institutionstiden pÄverkar deras sjÀlvuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv Àr Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet Àr Symbolisk interaktionism. Teorier som anvÀnds rör SjÀlvets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), StÀmpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvÄrd och som vid intervjutillfÀllet avtjÀnade sina straff pÄ ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rÀdda för att stÀmplas som avvikare efter sin tid pÄ institutionen.

Som nÀmnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gÀldenÀren försatts i konkurs. Detta minskar avsevÀrt statens möjligheter till skatteintÀkter i situationer dÀr gÀldenÀren försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstÄr hos konkursgÀldenÀren men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.Mitt syfte med denna uppsats Àr att klarlÀgga rÀttslÀget gÀllande skattskyldigheten sÄ som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgÀldenÀrens skattskyldighet. Min ambition Àr Àven att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad pÄ ett annat sÀtt Àn idag.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.