Sök:

Sökresultat:

631 Uppsatser om Statens folkhälsoinstitut - Sida 4 av 43

Statens kontroll och individens frihet: en ideologianalys av statens roll i debatten kring livsmedel, kostvanor och övervikt

Tidigare var det vanligare att dö av svÀlt, i dag dör fler mÀnniskor av övernÀring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och Àven till en rad andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en sÀrskild mÀrkning för att underlÀtta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lÀgre pris. NyckelhÄlsmÀrkning infördes i Sverige 1989, och fungerar Ànnu som den mest anvÀnda mÀrkningen pÄ livsmedel. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Förvaltning av LÀnsstyrelsens fastigheter

Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Övrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.

Ägarstyrning - svenska staten som bolagsĂ€gare

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

Metoder för att bekÀmpa skatteflykt i Sverige och Eu, med fokus pÄ skatteflyktslagen och missbruksdoktrinen

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Vad förklarar elnÀtverksamheternas avsteg ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter? - En fallstudie

Syfte: Uppsatsens syfte utgörs av tvÄ delsyften: 1) att undersöka om avgifterna i svenska eldistributionsverksamheter Àr kostnadsbaserade eller inte.2) att studera vad som förklarar eventuella avsteg ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter i svenska eldistributionsverksamheter. Metod: Idén till uppsatsen har sin grund i att vi misstÀnkte att nÀtverksamheternas avgifter inte Àr kostnadsbaserade. DÀrmed kommer första delen av uppsatsen att Àgnas Ät att undersöka om sÄ Àr fallet. Det undersökte vi med hjÀlp av nyckeltalet residualresultat i förhÄllande till nettoomsÀttningen. VÀrden ifrÄn detta nyckeltal var Àven utgÄngspunkten för att vÀlja fallföretag, för att nÀrmare studera vad avsteget ifrÄn att tillÀmpa kostnadsbaserade avgifter beror pÄ.

Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

I h?nderna p? v?rden : En litteratur?versikt om?v?ldsutsatta?kvinnors upplevelser av v?rden

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

I vems intresse agerar revisorn? : Ägarnas eller samhĂ€llets?

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste Ären och en trend Àr att brotten blir allt svÄrare att utreda. Som ett led i bekÀmpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes Är 1999 nmÀlningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stÀrka revisorns brottsförebyggande roll. DÄ revisorns roll innan anmÀlningspliktens införande var huvudsakligen aktieÀgarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhÀllsorienterad roll i och med lagÀndringen. Syftet Àr att undersöka vilka brott som anmÀls och i vems intresse, Àgarnas eller samhÀllets, revisorn handlar nÀr denna anmÀler misstanke om brott. I ett mindre företag Àr ofta Àgare och ledning samma person, om revisorn dÄ anmÀler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i Àgarnas intresse, dÄ det Àr Àgarna som blir anmÀlda.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSER AV ATT V?RDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJ? En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Att kultivera ett folk; att leda det i rÀtt riktning; att stÄ emot

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

HerrgÄrd eller anstalt, olika bilders pÄverkan pÄ Stigby 

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jÀmförs Àven med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS Àr Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar Àven mediernas makt i samhÀllet och medialiseringens pÄverkan för organisationer som Stigby. Studien berör Àven mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.

?Det offentligt sköna?? : Om inköp av och praktik kring offentlig konst i fyra kommuner i Stockholms lÀn 2009-2011

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, JÀrfÀlla och Solna) i Stockholms lÀn under Ären 2009-2011. MÄlet med undersökningen har varit att jÀmföra kommunernas inköp och att utifrÄn resultaten stÀlla frÄgan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstÄs i kommunerna. Undersökningen har ocksÄ stÀllt frÄgor om hur denna praktik ser ut i jÀmförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstÄs. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den anvÀnts i Stockholms kommuner ges ocksÄ i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk frÄn dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehÄller allt frÄn textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehÄller ?mÀnsklig aktivitet?.

Det Àr inne att vara ute: Pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lÀrande utomhus

Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Övrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.

H?lsofr?mjande arbete i fritidshem. L?rares syn p? h?lsa.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Svenska skolbarns hÀlsovanor : Samband mellan fysisk aktivitet och kostvanor- en registerstudie

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivÄ av fysisk aktivitet vilket endast uppnÄs av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försÀmrats men enligt Statens FolkhÀlsoinstitut har det skett en förbÀttring de senaste Ären dÄ fler skolbarn Àter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna vÄra skolbarns hÀlsa genom ett holistiskt förhÄllningssÀtt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns sjÀlvrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀt Svenska skolbarns hÀlsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata hÀmtad frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->