This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named ?Kulturutredningen? waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy.

SammanfattningDetta är en rättsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till Mälardalens högskola. Syftet är att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lämnar ekonomiskt bidrag till en högskola med Staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss självbestämmanderätt som är lagstadgad, dock sätter kommunallagen 2:1 gränser för vilka angelägenheter en kommun får engagera sig i. Paragrafen ställer krav på att det finns allmänintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelägenheten, att det finns en anknytning till kommunens område och medlemmar, samt att det är en angelägenhet som inte ankommer på någon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till Mälardalens högskola och dessa jämförs med gällande rättspraxis genom ekonomiska beräkningar.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och Staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Detta examensarbete visar att upplösande av samägande av fast egendom är viktigt då ägandet av fast egendom är kopplat till rättigheter såväl som skyldigheter. Det är av mycket stor vikt att ägande och brukande av skogsfastigheter fungerar och att det finns förutsättningar för att lyckas med det. Dock kan samägandet i vissa situationer hindra utvecklingen av fastigheten. Skogsbruket är en viktig inkomstkälla för den private skogsägaren såväl som för Sverige, skogsbruket i vårt land stod 2010 för 7 % av världens totala export. Även om Sverige är ett litet land i världen, är det inte obetydligt inom skogsbranschen.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte Staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhället vilket har medfört att förhållandena i skolan också påverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebär skolnedläggningar. Staten styr vårt handlande genom formella regler och på arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lång tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhället att reglera kommunernas sätt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Länsstyrelsens i Norrbottens län förvaltar Statens anläggningar för rennäringens främjande. Anläggningar som Staten har ansvaret för enligt svensk-norska renbeteskonventionen, stängsel mot Finland och övriga renskötselanläggningar. Rennäring bedrivs inom Norrbottens län i 32 samebyar varav 15 är fjällsamebyar, nio är skogssamebyar och åtta är koncessionssamebyar. Syftet med rapporten är att utvärdera de upphandlings- och planeringsarbeten som idag genomförs. En fokusering på uppföljningsarbetena har genomförts eftersom denna rutin i dagsläget är bristfällig enligt RRV:s revisionspromemoria.

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska Staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från Staten och kommunen.

This is an essay in Swedish on the subject of democracy and demonstrations of collective violence. The study is based on a conflict between the youth-house movement in Copenhagen and the state of Denmark - the city of Copenhagen. The focus is over the period December 2006 until January 2008 with reflection on the political movement around the youth-house from the 80's and onwards. This political movement roots back to the late 60's and especially the squatting movement, the BZ, of Europe which had a strong period in Denmark both in the 60's and the 80's. There is also a strong connection to other political movements of anti-fascism, anti-globalisation, queer activism and equal rights.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete.

SammanfattningI dagsläget debatteras det frekvent kring Systembolagets ?vara eller inte vara?. Konsumtionen i landet stiger i högre grad än vad Systembolagets försäljning gör. I Skåne län har Systembolaget försäljningssiffror minskat trots att konsumtionen stigit. Inom en snar framtid kan Staten tvingas fatta beslut om en eventuell sänkning av alkoholskatten och en avmonopolisering av alkoholmarknaden för att bevara folkhälsan.