The current trend towards globalisation and democratisation has made the theories of politics in pluralistic societies, and how to make them work, of particular interest and concern. Lijphart's theory of consociational democracy is an important influence in this field. At the same time the importance of civil society in transition studies and democratisation processes has been reinforced over the last thirty years. However, the complex political situation that plural societies face, creates obstacles for a healthy civil society. This thesis is based on a case study of Lebanon, a country with deep ethnic divisions and a government that resembles a consociational democracy.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småStatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten Stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med Stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en Stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

This thesis examines the possibility of Bolivian indigenous women?s social movements? getting their demands of a gender equal society fulfilled in the new State which was initiated in 2005 when Evo Morales became the first president representing the indigenous people of the country. By using a qualitative method I have showed that although the Bolivian indigenous women?s social movements? historically has been significant political actors for social change in the country, with representation at both regional and national level, Bolivian women are still subordinated in the social and political sphere. By applying a feminist intersectional perspective which takes its point of departure in a understanding of power as multidimensional, where gender, ethnicity and class are constitutive principals, multiculturalism theories and a social movements theory framework, I have found that even if institutional changes, that opened the system increased the indigenous women?s social movements political participation in Bolivia, power structures based on gender limited their possibilities to influence both socially and politically.

Undersökningens syfte är att pröva om en mindre Stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska åverkan från en motståndare som nyttjar sig av Wardens systemteori. Undersökningen fokuserar främst på att vilseleda en motståndares målinhämtning innan ett angrepp. Undersökningen ger förslag på ett antal sätt att genomföra defensiv vilseledning, både innan ett angrepp och under påbörjat angrepp. För att underlätta för undersökningen tas fiktiva målval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jämförelse mot befintliga sårbarhetsanalyser genomförs.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den förväntade konflikten mellan Stat och kommun i tillhandahållandet av välfärdstjänster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik använder sig vissa länder, såsom Sverige, av utjämningssystem. En alltför omfattande utjämning riskerar emellertid att ske på bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen återknyter till frågeställningen om kompensationen från Staten är tillräcklig. I fokus står de kostnader kommuner har för tilhandahållandet av välfärdstjänster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar på otillräcklig kompensation.

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en Stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabStaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, Stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten Stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en Stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre Statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

Bakgrund och problemformulering: År 1990 fastställdes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att målstyrning skall användas. Staten skall se till att utbildningen i landet är likvärdig och av hög kvalitet genom att sätta nationella riktlinjer och mål. Kommunerna har stor frihet att själva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som fastställts av regering och riksdag.

Två-Statslösning för den Palestinska Myndigheten är en återkommande diskuterad väg bort ifrån konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mångåriga politiska och väpnade kampen för existensberättigande varit deras första argument i Statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie där jag har operationaliserat Barry Buzans teori om Statsbildning så har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om Statsbildning baserat på dessa är möjlig. Resultatet av undersökningen är att teorin bakom de Statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska områden är de mest förekommande Statsbildande beståndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i Statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga Staten Palestina på dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Denna rapport behandlar om och när polisen får använda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rätt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjälp av bland annat tidigare rättsfall, utlåtande från JK, HD samt JO av de rättsliga regler som gäller i Sverige och med hjälp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gäller i Sverige grundar sig i huvudsak på principerna att brottsprovokation inte är tillåtet samt att bevisprovokation får tillämpas vid en stark misstanke mot någon om ett redan begånget brott. En provokation får inte föranleda någon att begå brott som denne annars inte skulle ha begått. På grund av brist på lagregler så råder en osäkerhet avseende vad som är tillåtet respektive inte tillåtet vad gäller provokativa åtgärder.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.