Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den Stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §).

Sayyid Qutb avrättades i Egypten 29 augusti 1966. Det är ganska precis ett år innan det så kallade sexdagarskriget utbröt juni 1967 vars resultat blev en israelisk ockupation av bland annat Västbanken och Gazaremsan. 1988 accepterade Palestinian National Council (PNC) etablerandet av en palestinsk Stat vid sidan av Israel på Västbanken och Gazaremsan med Jerusalem som dess huvudstad. Samma år bildade MB Hamas.Sayyid Qutb lever alltså då Israel bildas men är död då Israels ockupation av Västbanken och Gaza inleds och därmed en ny fas i den israelisk/palestinska konflikten. Under den tiden återupptogs idéer om två Stater, en judisk och en palestinsk vid sidan av varandra vilket i förlängningen skulle kunna innebära ett ömsesidigt erkännande av varandras rätt till existens.

AbstractTitel: ?Här är sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrågeställningDen övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor.Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet? Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20?25 år.

Utgångspunkten för studien är den Statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsStat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida de nya reglerna angående ränteavdragsbegränsningar är förenliga med EG-fördragets fria etableringsrätt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sådan inskränkning kan rättfärdigas.De nya reglerna avser en begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter och gäller vid räntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för ränteutgifter får göras under förutsättning att den inkomst som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgår till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den Stat där det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag får även göras för ränteutgifter i de fall såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Regeln är ett alternativ till tio-procentregeln och gäller därmed även i de fall ränteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om ränteavdrag är tillämpliga på dotterbolag med både inhemska och utländska moderbolag.

Uppsatsens fokus ligger på att undersöka hur förutsättningarna ser ut för att etablera Gated Communities i det svenska samhället. Ett Gated Community är ett inhägnat bostadsområde där traditionellt offentliga rum privatiseras och allmänhetens tillträde begränsas. Sedan 1980-talet har antalet Gated Communities världen över ökat explosionsartat. Koncentrationen är framförallt hög i USA, Latinamerika och Sydafrika men förekommer i de flesta städer i världen idag.För att söka reda på förutsättningarna för att etablera bostadsformen i det svenska samhället studeras först fyra för denna uppsats konstruerade arketyper ur det svenska samhället där exempelområden granskas utifrån estetiska, juridiska och sociala egenskaper. Uppsatsen är uppbyggd kring en forskningsdesign med två fallstudier.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk Stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år.

Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv.Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken Stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer.Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, våren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man där kämpar om att definiera, och vilka betydelser som är relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehåll undersöks, och frågan om vilka sociala konsekvenser det förmodas få ställs.            Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod används det diskursanalytiska angreppssättet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hämtade från tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.

Miljöfrågorna och vikten av ett världsomfattande arbete i riktning mot en ekologiskt hållbar utveckling har sedan FN: s världstoppmöte för miljö och utveckling i Rio 1992 haft en framträdande plats i den svenska politiken. Det har framförallt betonats att världens miljöproblem endast kan lösas i de fall människans livsstil, vanor och rutiner förändras samt att miljöfrågorna därför bör införlivas i alla aspekter av samhället, i politiken såväl som i vardagslivet. För svenska hushåll har detta bland annat inneburit att rutinerna kring hushållsavfallet förändrats med krav på källsortering för vissa typer av avfall, ett krav som dock ännu inte fått fullt genomslag i alla hushåll. Många individer försöker naturligtvis ställa om sin livsstil på olika sätt, men mycket pekar också på att denna utveckling går relativt långsamt vilket delvis kan förklaras med att miljöarbetet i Sverige och i världen är en förhållandevis ny företeelse. Dock kan eftersläpningen i anpassningen i riktning mot en ekologiskt hållbar livsstil också vara ett uttryck för att legitimiteten för den förda miljöpolitiken, framförallt den del som har störst inverkan på hushållen ? avfallshanteringspolitiken, är låg.