År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik.

The purpose of this thesis is to examine how investments are justified in the Swedish data center industry, with a focus on cooling equipment. This is achieved through semi-structured interviews with 20 different interviewees. These interviewees represent different facets of the industry and facilitate an understanding of which factors, such as: investment costs, operating costs, reliability, environmental impact and the influence of external and internal actors, come into play and to which degree they impact the investment decision-making process. The results show that primarily low operating cost in the form of low energy consumption is the driving factor when it comes to the procurement of new equipment. A lower environmental impact is a positive side-effect of lower energy consumption.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fått efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har påverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna på avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten påverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet är positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lägga ner mer resurser på att utveckla sitt bolag istället för attlägga ner resurserna på revision. För aktiebolagen som väljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte påverkats efteravskaffande..

Vi har undersökt om det förekommer insider trading på Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Insider trading avser transaktioner som görs av personer, eller personer i deras närhet, inom ett företag som har insyn och tillgång till information som antingen är hemlig eller ännu inte hunnit kommuniceras ut till marknaden. Det finns delade meningar om huruvida insider trading är skadligt för marknadsplatsen i sin helhet. Vissa teorier påstår att bolagens kapitalkostnad ökar när insider trading förekommer medan andra säger att insiders ökar effektiviteten i marknadens prissättning. Trots svårigheten att hitta klara bevis för att insider trading påverkar övriga investerare negativt finns risken att bara misstanken kan skrämma bort övriga investerare från att handla så länge som insider trading förekommer.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek.Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet.Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex.Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden.

Funding is essential for companies to function. All companies must relate to the funding issue, whether they are working with it in an active manner or not. Funding can be done in two ways, either through equity or debt and the ratio between these are called capital structure. Already in 1958 Modigliani and Miller concluded that a company?s capital structure does not change the value of the company, thus the company?s debt in relation to equity is irrelevant.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Bolag ingår i koncerner av företagsekonomiska orsaker där de kan tillförskaffa sig fördelar på den marknad de befinner sig i och expandera utan stora kostnader. För att koncernbolag inte ska behandlas mindre fördelaktiga än andra former av bolagsbildanden har det därför möjliggjorts för bolag inom en koncern att överföra vissa kostnader och intäkter mellan bolagen för bättre skatteeffekter. En typ av vinstöverföring är det i denna uppsats behandlade koncernbidraget och för att kunna ge ett bidrag ska moderbolaget uppfyllt vissa krav, däribland att moderbolaget äger mer än 90 % av dotterbolaget.  I Kap 35 IL finns koncernbidragsreglerna som behandlar främst koncerner inom Sverige. Reglerna har ansetts ge en väldigt begränsad möjlighet för gränsöverskridande koncerner att kunna ge och motta koncernbidrag vilket uppdagades i samband med ett antal avgöranden från EU-domstolen - bland annat domen Mark & Spencer. RegR dömde därför i flera mål som behandlade just gränsöverskridande koncernsituationer för att klargöra de svenska koncernreglernas förenlighet med EU-rätten.

Bakgrund och problem: Miljöfrågan har historiskt sett varit relativt åsidosatt och först islutet av 1900-talet kom den att uppmärksammas allt mer. På senare år har den förhöjdaväxthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrågor har tilltagit och en omfattandesamhällsdebatt har uppstått. Företagen har blivit alltmer införstådda med möjligheterna attbidra till en bättre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumärke som förknippas medansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har också upprättandet av miljö- ochhållbarhetsredovisning blivit ett sätt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dessintressenter och omvärld. Ovanstående lade grunden till att studera hur svenska börsbolaginom industrisektorn redovisar miljö- och hållbarhetsinformation i års-, hållbarhets- ochmiljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprättandet avmiljöinformation och hur skiljer sig informationen åt mellan bolagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inomindustrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen använder vidredovisningen av miljöinformation.

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska respondenternas syn på huruvida en lag om kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.