Sök:

Sökresultat:

1515 Uppsatser om Starka varumärken - Sida 52 av 101

NÀr sÄren har lÀkt och Àrren finns kvar ? Allvarligt brÀnnskadade mÀnniskors upplevelser av sin livssituation

Varje Är drabbas ett tusental mÀnniskor i Sverige av allvarlig brÀnnskada, en skada som kommer att förÀndra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta mÀnniskor som kÀnner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brÀnnskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte lÄta bli att lÀgga mÀrke till det. Syftet med denna studie Àr att belysa hur mÀnniskor som drabbats av allvarlig brÀnnskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet Àr sammanstÀllt genom analys av sex kvalitativa artiklar.

Mental trÀning och gruppdynamik : Vad har trÀnare för syn och hur gÄr de tillvÀga?

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte har varit att ta reda pÄ vad idrottstrÀnare har för syn pÄ mental trÀning och gruppdynamik. Vi ville Àven ta reda pÄ vad de aktiva anser vara viktiga egenskaper samt vad de har upplevt som negativa egenskaper hos sina trÀnare nÀr det gÀller mental trÀning och gruppdynamik.Vilken syn har de intervjuade trÀnarna pÄ gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ gruppdynamik?Hur gÄr trÀnare tillvÀga för att frÀmja en bra gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade trÀnarna inom pÄ mental trÀning?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ mental trÀning?Hur kan trÀnare gÄ tillvÀga för att hjÀlpa sina aktiva med mental trÀning?MetodVÄr förundersökning innan huvudstudien bestod av en enkÀt, en intervju och en genomgÄng av litteratur. DÀrefter har vi valt att intervjua Ätta personer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. För att dels fÄ ett sÄ brett material, dels fÄ med sÄ mycket av de intervjuades aspekter av omrÄdet anvÀndes öppna frÄgor i intervjuerna.

Konjunkturens pÄverkan pÄ revisionsbyrÄerna : en studie över stora svenska revisionsbyrÄer

Under Är 2007 började ekonomin vÀnda frÄn hög till lÄgkonjunktur, senare fick denna lÄgkonjunktur namnet finanskrisen. NÀr konjunkturen vÀnder nerÄt pÄverkas de allra flesta i samhÀllet pÄ nÄgot plan, företags vinster kan blir lÀgre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyrÄerna i Big Four pÄverkas i en lÄgkonjunktur, bÄde hur de pÄverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgÄngsrika. För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor bygger uppsatsens empiriska studie pÄ kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byrÄer i Sverige. Teoriavsnittet innehÄller rapporter frÄn internationella organisationer som studerat hur Big Four pÄverkas ekonomiskt. Det följs dÀrefter av tre stycken guider frÄn konsulter som ger tips pÄ hur företag ska bli framgÄngsrika under en lÄgkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvÀrde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyrÄerna pÄverkas av konjunkturförÀndringar.

Den intellektuella vÀgen till framgÄng - en utvÀrdering av Deloittes prioriterade initiativ

Syfte: Syftet med studien Àr utvÀrdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill sÀga deras strategiska ÄtgÀrder och definierade arbetsomrÄden, efter hur viktiga de Àr i förhÄllande till varandra för Deloittes framtida framgÄng. Metod: För att nÄ vÄrt syfte tar vi hjÀlp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgÄr frÄn denna uppdelning nÀr vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som Àr viktigast för Deloittes framtida framgÄng. I analysen anvÀnder vi oss av vÄr egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen Àr av kvalitativ och abduktiv karaktÀr.

Kunskap om magnetresonanstomografi hos sjuksköterskor pÄ ett svenskt universitetssjukhus

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfÀlt i undersökningsrummet. DÀrför Àr det viktigt att berörda sjuksköterskor kÀnner till riskerna för att kunna öka patientsÀkerheten. Syfte: Att undersöka hur vÀlinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gÀllande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna pÄ de olika vÄrdavdelningarna och mellan olika Äldersgrupper. Studien Àr kvantitativ och har en deskriptiv och en jÀmförande design.Metod: Ett frÄgeformulÀr delades ut till sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar pÄ Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestÄende av 10 frÄgor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivÄer om magnetkameraundersökningar.Resultat: Fem av sex tillfrÄgade vÄrdavdelningar deltog i studien.

"Den musikaliska kvalitetens ideologi" : Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal

  ABSTRACTMikael Tjernberg: "Den musikaliska kvalitetens ideologi" ? Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-­tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poĂ€ng, 2007.Året 1974 prĂ€glade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/"populister", progressiv musikrörelse kontra vad som stĂ€mplades som "kommersiellt". Samma Ă„r författade tonsĂ€ttaren Jan W Morthenson en essĂ€ i tidskrif­ten Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans me­ning, blivit alltmer problematiska.

Vargen i etern

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vÄr historia, och den vÀcker fortfarande starka kÀnslor. Licensjakt pÄ varg Äterinfördes i början av 2010, och den vÀckte lika höga röster frÄn jaktmotstÄndare sÄ som jÀgare som ville skjuta fler vargar Àn de tilldelats. UppstÄndelsen kring vargen avspeglades Àven i vÄra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det sÀg dÄ att vargen har fÄtt detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats Àgnat oss Ät etermedierna, frÀmst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men Àven Ekots sÀndningar, med fokus pÄ dess rapportering om vargen.

Deliberativa element i governance: En fallstudie av viltförvaltningsdelegationen vid Norrbottens lÀns lÀnsstyrelse

Den svenska rovdjurspolitiken har prÀglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkstÀllande frÄn 2001 (att behÄlla eller ÄterstÀlla rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbÀttra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och lÄngsiktiga mÄlet för de nya viltförvaltnings-delegationerna Àr att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna Àr ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktÀr av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

"Vi finns hÀr för deras skulle, för att fÄ dem att bli sjÀlvstÀndiga och för att de ska klara av ett eget liv" : En kvalitativ studie om ensamkommande barn pÄ HVB-hem och hur personalen arbetar för att öka barnens resilience

Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Med facit i hand : En studie om krishantering hos svenska researrangörer och Utrikesdepartementet

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

(Fi)asko och (List)igheter : en granskning av rapporteringen i Svenska Dagbladet och Aftonbladet om de nya uppstickarpartierna Feministiskt initiativ och Junilistan

Eftersom medier Àr en viktig kÀlla till information och politiska frÄgor Àr det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de tvÄ partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, frÄn den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjÀlp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fÄtt större genomslagskraft i medierna i sÄvÀl artiklar som antal bilder. I andelar rÀknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika mÄnga negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar rÀknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ Àn om Junilistan.

Produktkalkylering vid beslutsfattande i smÄföretag: en surveyundersökning av hustillverkare i Norr- och VÀsterbotten

Produktkalkylering Àr en del av kalkylsystemet och Àr vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande pÄ starka grunder. Men hur ska de smÄ företagen tillÀmpa produktkalkyleringen. Metoderna Àr utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svÄrt för smÄföretagarna att ta till sig. Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i smÄföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens pÄverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats Àmnades undersöka smÄ Norr- och VÀsterbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Vem gör spel för mig? : om diskursiv kamp och heteronorm pÄ spelsidan Gamereactor

Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.

De FristÄende Sparbankerna : En framtidsstudie

De fristÄende sparbankerna gÄr en oviss framtid till mötes. OmvÀrldens krav ökar stÀndigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhÄllningssÀtt har jag genomfört intervjuer med personer som Àr vÀl förtrogna med sparbanksbranschen, fÄtt berÀttat för mig deras Äsikter samt lÀst in mig pÄ teori och dÀrmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att fÄ arbeta allt hÄrdare med regelverk, vilket kommer att krÀvas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Men vad ska socialarbetaren göra? : En diskursanalys av den professionella expertisens funktion inom en evidensbaserad praktik i socialt arbete

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->