I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Detta är ett arbete som genom observationer och intervjuer av live-ljudtekniker utröner om varför de väljer den ljudnivå de har på sina konserter och om dessa ljudnivåer kan vara skadliga för deras hörsel. Med hjälp av en mediator (ljudtrycksmätare) har ljudnivåer mätts upp och de värden som har använts till arbetet är max ljudtryck och medel-ljudtryck. Intervjuerna har gjorts för att ta reda på hur teknikerna väljer sin ljudnivå och mätningarna har gjorts för att kolla om nivån är skadlig. Arbetet visar att på två av fem uppmätta konserter var ljudnivån för stark. En lista över saker som påverkar valet av volym har gjorts.

Vårt syfte är att analysera och beskriva om, och i så fall hur, företagskultur påverkar budgetering. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Den är hypotetiskt-deduktiv då vi utgår från ett antal teorier vid framställandet av hypoteser som vi sedan jämför med vår empiri. Då berättelser och observationer ligger som grund för våra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. Vår primära datainsamling består av intervjuer vi gjort med personer på olika nivåer i organisationen på två fallföretag.

Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

Syftet med denna undersökning är att beskriva och förklara organisationskulturen, samt undersöka huruvida den kan användas i konkurrenssyfte, hos företaget Svenskt Tenn. Vidare undersöks om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad, stark eller svag. Detta görs genom en enkät, observationer och samtal med organisationsmedlemmar. De resultat som framkommer från undersökningen analyseras utifrån tre teorier, Scheins tre kulturnivåer, Organisationskulturens två paradigmer samt Kan organisationskultur utgöra ett konkurrensmedel? Analysen visar att teorierna är väl kompatibla med resultaten.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Det är vanligt att modevarumärken efter en längre tid på marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumärkespersonlighet och varumärkesidentitet uppfattar kunden modevarumärken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och värderingar genom sina varumärken. I förhållande till vad en kund upplever och uppfattar, är det dessa preferenser som styr vid varumärkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumärkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ?yngre mogen kvinna?? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumärkesidentitet och image som kan skapa medkänslor och tilltro till varumärke.

 På ABB i Ludvika tillverkar man en mängd produkter för högspänningsanläggningar. En av dessa produkter är ventilavledare. Ventilavledaren är en säkerhetsapparat som ska skydda övrig utrustning mot förekommande överspänningar. Ventilavledarna som tillverkas i Ludvika är gjorda för system från 52kV upp till 800kV, vilket är den högsta spänningen som används i världen idag. Idag finns två varianter av ventilavledare en med porslinisolant och en med polymerisolant.

Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga hur belöningssystem utvecklas i företag under stark tillväxt. För att uppnå vårt huvudsyfte har vi identifierat följande delsyften: Hur såg belöningssystemen ut i Framfab och Telelogic under deras tillväxtår? Vad var syftet med belöningssystemens utformning? Vilken effekt hade de på företagen? Kan belöningssystemen på något sätt ha medverkat till företagens plötsliga nedgång?Vi har valt att undersöka vårt syfte genom att göra en kvalitativ studie på två fallföretag. Denna studie genomförde vi genom djupintervjuer med olika personer med anknytning till företagen. Slutsatser Framfab och Telelogic gjorde misstaget att tro att det fanns ett enkelt samband mellan belöning, motivation och prestation.