Sökresultat:
448 Uppsatser om Standardiserat arbetsätt - Sida 7 av 30
Fjällräddningens vara eller icke vara i Polisens regi
På grund av ett ständigt tilltagande intresse för den svenska fjällvärlden ökar antalet människor som vistas i fjällen. Något som bidrar inte bara med en rikare fritid för fjällturisterna utan även fler arbets- och inkomsttillfällen åt samhället. För att alla dessa människor ska kunna känna sig trygga om en olycka inträffar finns fjällräddningen. Syftet med rapporten är att undersöka hur fjällräddningen ska kunna organiseras på bästa möjliga sätt. Är det genom den nuvarande organisationen i polisens försorg eller finns det andra lösningar? Rapporten är inriktad mot fjällräddningen i Jämtlands län och baseras på information inhämtad huvudsakligen från intervjuer, myndigheters och organisationers webbsidor samt en proposition som behandlar omorganisering av fjällräddning .
Företagsförvärv : Integration som en kritisk framgångsfaktor
Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej..
Fri rörlighet för tjänster : En EG- och arbetsrättslig studie
Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning..
Utomhusmatematik : ur lärares perspektiv
Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.
Informationsteknik i tvärkulturellt och gränsöverskridande kommunikation
Denna studies centrala syfte är att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gå att komma undan i så kallad tvärkulturell och gränsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden Borlänge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvärderingsmetoden som används i studien bygger på är den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebär utvärdering av intervjuer på ett kvalitativt sätt som handlar främst om observationer, förståelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sätt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan Borlänge och Wuhan men har vissa barriärer som har svårt att komma undan såsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, språk, arbetsvanor och politik..
Kulturens inverkan på lokal marknadsföring i ett globalt företag McDonald's i Frankrike
Syftet med den här uppsatsen är att visa att teoretikernas användning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte är helt rättfärdigat. För att illustrera detta har jag använt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har ställt mig två huvudsakliga frågor; Vilka kulturella barriärer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de använt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjälp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behållet ett standardiserat koncept världen över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frågeställningar som dykt upp under arbetets gång samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltså hävdar motsäger teoretikernas påstående..
Strategier för effektivare materialförsörjning vid Scania
Axlar
Examensarbetet är utfört på uppdrag av logistikavdelningen på Scania Axlar i Falun. I Falun sker tillverkning av alla fram-, bak-, stöd- och kardanaxlar till hela europaproduktionen av Scanias lastbilar och bussar. Efterfrågan på Scanias produkter är för närvarande mycket god och volymerna förväntas öka ytterligare under kommande år. Detta ska ske genom en kombination av en större världsmarknad på tunga lastbilar och högre marknadsandelar för Scania. Denna produktionsökning får givetvis även genomslag på volymerna som produceras på Scania Axlar.
Bruket och arbetarna : Arbets- och anställningsförhållanden vid Åtvidabergs kopparverk 1800-1890
This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Ã…tvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine.
Säkerhet och viten i genomförandeavtal ? Byggherrens ställande av säkerhet för ekonomiska åtaganden gentemot kommunen vid exploatering
Ett effektivt industriellt bostadsbyggande i trä bygger på kontrollerade och standardiserade processflöden. För att visa på vilket sätt de har ett samband, har grundläggande kunskaper om proceskartläggning och processbaserad verksamhetsutveckling använts. Processen kan sedan effektiviseras och utvecklas för att i framtiden göra det industriella bostadsbyggandet ännu mer framgångsrikt. Vilket kan gynna träbyggandet både i Sverige och internationellt. Syftet med examensarbetet är att kartlägga företaget Plusshus arbetssätt från ide till färdigt hus och sedan upprätta ett förslag på en hållbar standardiserad processmodell.
"Jag är arbetslös, men det är inte hopplöst"
Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning.
Arbets- och livsvillkor hos personal som upplever sin hälsa som mycket god i en västsvensk kommun
Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.
Pedagogisk dokumentation : en kvalitativ studie om hur en dokumentation blir pedagogisk
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.
Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad: med kåkstaden i Kiruna som referenspunkt
I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.
Effekten av fonologisk träning enligt Bornholmsmodellen på elevers språkliga medvetenhet i årskurs 1
Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne.
Har vinexperter bättre luktsinnesförmågor än noviser?
Luktsinnet är komplext och innefattar många olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade är förmågan att känna svaga lukter (detektion), känna skillnad på olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrådar säga vad det är man luktar på (namngivning). Syftet med denna studie är att undersöka huruvida vinexperters luktförmåga, genom sin utbildning och träning har fått bättre olfaktoriska förmågor. Vinexperterna (n = 15) jämfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bättre luktkänslighet än noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bättre på tröskeltestet och diskrimineringstestet än noviserna. Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna på att namnge och identifiera lukter.