Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Hur påverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstå när manualbaserademetoder importeras och används i svenska förhållanden? Hur kan den lokala organisationen tahänsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebära försocialarbetarna? Hur påverkas professionen och socialarbetarnas syn på sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebära för brukare?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan påverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan påverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrån begreppen humanism, etiska värden, normer och värderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjälpare och utvärderingsassistent. Relationen till brukarnaförändras så att teknik, kompetens och ekonomiska värden får ökad betydelse, kanske på bekostnadav humanistiskt hänsynstagande.

Arbetsmarknadens förändring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrågar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste åren har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anställda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanställda känner en lägre arbets-tillfredsställelse än andra anställda. Eftersom bemanningsanställda i Sverige generellt har bättre anställningsförhållanden än anställda i andra länder kan utländska studier inte enkelt överföras till svenska förhållanden.Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsställelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund används för att utvärdera den psykosociala arbetsmiljön.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Ferruform är ett företag med ungefär 600 anställda och ingår i SCANIA koncernen. Tillverkningen i Luleå är inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvärbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och Södertälje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plåtämnen.

Ferruform är ett företag med ungefär 600 anställda och ingår i SCANIA koncernen. Tillverkningen i Luleå är inriktad mot lastbilskomponenter som t.ex. tvärbalkar, bakaxelbryggor och andra ramkomponenter. Dessa transporteras sedan vidare till bland annat Zwolle och Södertälje för slutmontering. Detta examensarbete riktar in sig mot Ferruforms 3-press som idag förses med klippta plåtämnen. Arbetet går ut på att undersöka möjligheterna att förse den med en avhasplingsutrustning.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ?Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården??.

Nätverk är ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och även i dagsläget pratas det mycket om nätverk. Det handlar om olika former av nätverk där du kan knyta kontakter som kan komma att få betydelse i både ditt arbets- och privatliv. Syftet med att använda ordet nätverk är oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som är sammanlänkade med varandra på något vis. Vårt syfte med den här studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det är betydelsefullt att medverka i ett nätverk samt hur de använder sig av sina syntetiska och organiska nätverk i praktiken. Vi har också undersökt om behovet av att nätverka har ökat och vad det i så fall beror på.

Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nästan 60000 invånare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebär att Solna station är en viktig knutpunkt för många pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltågsstations nuvarande lokalisering med hänsyn till olika planindikatorer samt ger förslag på var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lämpliga med hänsyn till dessa indikatorer. Syftet är att tillgängligheten för de som använder stationen ska bli så bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras är baserade på avstånd i både tid och längd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som används för att analysera tillgängligheten är datorbaserade och ger på så vis möjligheter till att få mer exakta värden än med det traditionella sättet att arbeta med enbart radier för att mäta tillgängligheten till olika målpunkter.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka anva?ndares relation till intrana?t pa? sin arbets- plats fo?r att identifiera vilka faktorer som kan leda till underanva?ndning. Studien baserar sig pa? en underso?kning vid Uppsala Universitet da?r deras intrana?t Medarbetarportalen inte uppna?r den grad av anva?ndning som var o?nskad.Metod: Detta a?r en kvalitativ studie da?r det empiriska materialet samlats in genom semistrukture- rade intervjuer. Bearbetning av empiri och analys har tilla?mpats genom metoden Me- ningskategorisering.Material: Nio semistrukturerade intervjuer genomfo?rdes totalt.

Bakgrund. En gyllene standard för att bestämma noggrannheten för intraorala scannrar existerar inte. Intraorala scannrars prestanda som ges av olika leverantörer är inte fullt jämförbara. Det finns ett behov att standardisera och ta fram oberoende försöksupplägg för att kunna jämföra intraorala scannrar. Mål. Målet med studien var att beskriva och utvärdera en ny metod för att bestämma noggrannheten av intraorala scannrar genom ett standardiserat in vitro testförsök och att använda metoden för att beräkna noggrannheten på en kommersiell intraoral scanner. Material och metod.

SammanfattningEtt affärssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affärssystem har stora inverkningar på organisationen och är komplext, resurs- och tidskrävande. Det är många faktorer att ta hänsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebära stora förluster för organisationen och i värsta fall leda till konkurs. Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgångsfaktorer med processkartläggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som är baserad på intervjuer med personer i tre olika yrkesroller.

Vid AstraZenecas fabrik i Gärtuna utanför Södertälje paketerar man tabletter i så kallade plånboksförpackningar. Förpackningen är tänkt att vara lite exklusivare än vanliga läkemedelsförpackningar, samtidigt som den ska vara enkel att bära med sig. Paketeringen är helautomatisk och man använder sig av totalt fyra stycken paketeringslinjer, där man under året har bytt ut och byggt om delar av maskinerna.Sedan år 2007 har man arbetat med konceptet Lean Production och man har i nuläget kommit en bra bit in i det ?nya? tankesättet. Det finns dock fortfarande saker som inte fungerar tillfredställande, till exempel omställningen av paketeringslinjen som görs mellan varje order.

Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillämpar ett uppbundet system. Regeringen föreslår att Jordbruksverket bestämmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. Målet är att förbättra djurvälfärden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebär ett förbud mot uppbundet system ett vägval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstå kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och kapitalinkomst.