Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete påverkar mjölkkors avkastning, foderintag och välfärd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på bete som inne på Stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under Stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under Stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Målet för det här projektet är att se huruvida lönsamheten inom fårproduktionen kan förbättras genom ett högre utnyttjande av fårStallet. Det görs genom att bedriva omgångsvis uppfödning av kalkoner i halva ?fårStallet? under sommarhalvåret. I den här studien har jag utgått ifrån att köpa fem veckor gamla kalkonkycklingar till produktionen istället för att köpa dagsgamla kycklingarna vilket är det vanliga. De dagsgamla kycklingarna är känsliga och kräver mycket av både Stallmiljö och djurskötare.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under Stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur Stallhygienen och personal med djuröga påverkar produktionsresultaten och ekonomin i grisproduktion. Stallmiljön påverkar såväl djuren som människorna som vistas i miljön. Man har sett att personer som vistas i Stallmiljöer löper högre risk att drabbas av luftvägsymtom och kronisk bronkit. Det är det organiska dammet bestående av bland annat djurhår, urin, fekalier, mikroorganismer, vegetabiliska partiklar samt andra partiklar som orsakar detta. Följderna av inandningen kan leda till feber, trötthet och huvudvärk och därmed sänkt arbetsförmåga.

Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i Stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är beroende av att kor frivilligt besöker ME tillräckligt ofta för att hålla upp mjölkningsfrekvensen och hålla ned antalet kor som, av Stallpersonal, behöver hämtas till mjölkning. Detta kan åstadkommas genom att med olika metoder stimulera kotrafiken till ME. Då kotrafik planeras är det viktigt att ta hänsyn till att kor är flockdjur med rangordning, då det visat sig att kor av låg rang ofta spenderar längre tid med att vänta och köa framför ME än kor av hög rang.

Det är allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbättra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframställning och mängdberäkningar. 3D-modellering har kommit långt i utvecklingen när det gäller husbyggnad men för mark & anläggningskonstruktion har utvecklingen varit begränsad. Jämfört med traditionella, tvådimensionella CAD-modeller är en tredimensionell CAD-modell uppbyggd på ett annorlunda sätt med objekt istället för ? linjer och streck?. Idag finns det många olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

Många Stall för hästar har bara ett fåtal djur och är ofta inte mekaniserade i samma utsträckning som Stall för andra lantbruksdjur. Detta gör att det finns en efterfrågan från hästägare på ensilage eller hösilage i mindre balar, dels för att fodret ska hinna konsumeras av djuren innan det förstörs av den aeroba förskämningen, och dels för att mindre balar är lättare att hantera för hand. Pressningen av småbalar i fält är dock mer väderberoende och mer tidskrävande än att pressa storbalar, varför vissa foderproducenter istället väljer att pressa storbalar vid skörden som efter en tids lagring öppnas och pressas om till mindre balar innan försäljning. Det är dock i dagsläget oklart hur fodrets sammansättning påverkas av ompressningen. Syftet med detta examensarbete var därför att studera vilken effekt ompressning hade på kemisk och mikrobiologisk sammansättning i hösilage, samt att undersöka vilken effekt ett syrabaserat tillsatsmedel hade på konserveringsresultat och aerob lagringsstabilitet. För att undersöka dessa frågeställningar producerades totalt 13 rundbalar från samma vallskörd från en gräsvall beståndende av huvudsakligen timotej och ängsvingel.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under Stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

This study investigated the effects of rubber alley flooring on cow locomotion, claw and leg health, production, cleanliness, grooming behaviour and cow exclusion rate in a free Stall herd. The study was conducted in a new dairy house with a rotary milking system, with a matched group of cows on traditional scraped concrete alleys used for comparison. All claws were trimmed and lesions recorded at the beginning and end of the 4-month study. Locomotion, claw and leg health, behaviour and hygiene were observed and scored at regular intervals during the study. The results showed that cows on rubber alley floors displayed significantly (p.

At present indoor tethering of dairy cows is still common but is not predicted to take part of modern dairy production. When conducting scientific studies of cattle it is generally necessary to tether the animals to maintain a controlled environment. Studies confirm that tethering and confinements of cattle severely affects the development of stereotypies in cattle. The feeding regime and feeding level have an immense affect on the stereotypi level in cattle. The aim of this experiment was to study dairy heifers that had never been tethered before the start of the experiment, to evaluate the affect of tethering on the development of stereotypies and the impact of the feeding regime on the behavior of the animals. Sixteen dairy heifers were tethered in a tie Stall and divided in two groups with different treatments. Heifers in treatment E were fed restrictedly with silage and treatment EH was fed with the same amount of silage but also straw ad libitum.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hästStall. Det grundar sig på ett specifikt fall, och en allmän redogörelse för vad som gäller framgår i litteraturstudien. Hästnäringen i Sverige växer varje år och allt fler vill arbeta med sitt intresse. När det ska byggas ett nytt Stall och ridhus är det svårt att veta vilka lagar och regler som gäller, och hur det ska finansieras. Miljökrav främst gällande gödselhantering måste uppfyllas. Kraven beror på antal djurenheter och vilket geografiskt område företaget befinner sig i. Bestämmelser kring djurskydd varierar också med antalet hästar som vistas på gården.

I de svenska djurskyddsföreskrifterna anges 1,5 × mankhöjden som lägsta takhöjd i hästStall. Det har ifrågasatts om takhöjden påverkar djurets miljö så mycket att föreskriften skall tillämpas strikt även i befintliga Stall. Motivet till föreskriften är att hästen skall kunna stå i normal ställning och inte slå i taket om den kastar upp huvudet men också för att ventilationen ska fungera på ett bra sätt. Inga objektiva data har hittats i litteraturen om hur takhöjden påverkar hästens möjlighet att stå i normal ställning eller att lägre takhöjd än den föreskrivna påverkar risken att slå i taket. Varför takhöjden skulle vara viktig för att ventilationen ska fungera på ett bra sätt är oklart. För att djurskyddskontrollerna skulle bli mer likvärdiga fick länsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna 2009.