Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

External shopping malls in the context of urban sprawl have, according too much of the previous research, had a negative connotation when it comes to urban planning and a sustainable society. In recent years, some of this research on the issue has changed course towards that it might be some positive opportunities and elements in this development, given that it follows certain patterns. This latter development is what we have chosen to look deeper into in our study, Sustainable urban sprawl.The shopping mall Allum in Partille center has been the subject of this case study, to explore how people's shopping habits and travels in connection with these purchases has been affected by the establishment of an external shopping mall from a sustainability perspective.The method we used was a questionnaire distributed at workplaces in Partille. The collected data were then analyzed by using some of the dominant urban planning theories, for thus underpin our analysis. We have supplemented the study with a collection of information on existing and planned shopping centers in Gothenburg region.Our study shows that external shopping centers located in already developed areas, with an existing social structure, can help to create a more compact city with fewer and shorter shopping trips, and more sustainable transport choices when purchasing goods and services..

This master thesis is a study of how city cemeteries can be used and contributes to a socially sustainable urban development. Today sustainable development and sustainable urban development is something that more or less every organization is working with. Therefore it is also relevant to integrate our cemeteries in this work so that they can become a part of the sustainable urban development process.The thesis gives a basic understanding of sustainability as a concept and also defines socially sustainable (urban) development. The work then immerse itself in various types of park structures and how the relationship between the human individual and the public space work, to satisfy the needs that different people have.The literature study that has been made is also the base for the design of the walking interview that has been made for the two city cemeteries. The cemeteries that where studied where the Assistens cemetery in Copenhagen and the Eastern cemetery in Gothenburg.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriverStadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara på frågornaHur har Dubai stad utvecklats från och med oljansupptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida Stadsutveckling?METOD;Vår fallstudie är en sammanvävd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser från en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att få grundläggande fakta och vi lästebland annat guideböcker och såg dokumentärer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi påvad som fanns vetenskapligt publicerat om DubaisStadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida Stadsutveckling,främst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar Stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Hälsa och samhällsplanering är naturligt sammanlänkade. Strategier för att främjahälsa och välmående hos invånare i städer har dock varit olika genom tiderna. I denbyggda miljön är tillgänglighet, säkerhet och attraktiva miljöer tillsammans medtillgång på arbete och stödjande sociala nätverk förutsättningar för att främja hälsa. Idagens samhällsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser attbelysa dagens stadsideal och Stadsutveckling i förhållande till folkhälsa.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i Stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.

This thesis on the sustainable urban development has the intent to discuss the conservator?s position in alteration of the built environment. An essential component of the thesis consists of a case study in the form of an entry in an open architectural competition for the development of Furuset, an urban residential area in Norway. The thesis? discussion is based on two approaches to change and socio-economic transformations, considered being dominant within the heritage theory and practice: the production of ideas and great narratives and conservation as an instrumental tool.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönområdena i relation till den rådande förtätning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi på att skapa en tät stad vilket medför effekter på stadens parker och offentliga grönområden. Studien diskuterar de värden som tillkommer och går förlorade när exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönområden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönområdenas funktion i den täta staden. De metoder som använts i studien består av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made?The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk Stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering. Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.