Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Syftet med studien Àr att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling pÄ den nationella arbetsmarknaden nÀr hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjÀlp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka lÀnder företagen vÀljer att flytta till samt de faktorer som pÄverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling kan skapas nÀr produktionen flyttar utomlands..

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram och problematisera kriminalvÄrdens straffutveckling de senaste 35 Ären i förhÄllande till den rÄdande politiska regimen. Vidare Àr syftet att lyfta fram yrkesverksammas uppfattning om straffet och dess utveckling, samt den politiska regimens effekter pÄ kriminalvÄrden. För att svara pÄ syftet har en litteraturstudie gjorts, men Àven kvalitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer. För den teoretiska referensramen tillÀmpas filosofen Michel Foucault och sociologen Emile Durkheims teorier. Dessa skildrar straffets utveckling frÄn de mest brutala tortyrmetoderna till dagens mer humana kriminalvÄrd.

Matte painting och camera projection Àr ett relativt snabbt och kostnadseffektivt sÀtt att skapa miljöer som inte existerar. I denna rapport redovisar jag om matte paintings anvÀndning inom VFX-produktion och gÄr igenom hur man uppnÄr ett effektivt arbetsflöde med godtagbara slutprodukter. Jag redovisar skillnaden mellan 2D, 2.5D och 3D-genererade miljöer och vad som bör anvÀndas vid olika situationer. Jag rapporterar Àven om omrÄdets generella utveckling samt i vilken riktning dess utveckling ser ut att gÄ..

Detaljhandeln har under de senaste tio Ären ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. KöpsamhÀllet har förÀndrats och konsumenten krÀver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. HÄrda och mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utlÀndska aktörernas allt mera vÀxande intresse har pÄverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum pÄ den svenska marknaden och i kombination med den krÀvande konsumenten sÄ mÄste köpcentrumen idag förÀndras allt oftare.

Syftet med denna uppsats var att jÀmföra diskurser med nyutbildade slöjdlÀrares resonemang om skolslöjd och hÄllbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie dÀr fem nyutbildade slöjdlÀrare ingick. UtifrÄn de Àmnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var Äterbruk, materialhushÄllning, reparationer, teori i slöjd, Àmnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. InnehÄllet i nÄgra av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people.In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the ?common? meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values.My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis.

Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.