Utomhusbelysning i staden berör mÄnga. Det Àr en angelÀgenhet för stadens invÄnare, fastighetsÀgare och politiker för att bara nÀmna nÄgra. Idag arbetar mÀnniskor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvÀlls- och nattetid. Det stÀller krav pÄ belysningen, eftersom mÀnniskor mÄste kunna ta del av staden Àven nÀr det Àr mörkt. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan anvÀndas.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Urban planning is not only a matter of architectural trends; it is first and foremost political. This thesis seeks to understand the links between political ideas and visions for the city and the physical structure of the city. The study aims to construct a model to help understand these links, a helpful tool in analysing a city, focusing on the one hand at the physical structure of what I call "The City as a Welfare Provider" and on the other hand at "The City as a Growth Engine". It also sets out to test this model in an empirical study of Stockholm and the soon-to-be built district of Norra Station in the same city.The analysis shows that Stockholm has ambitions to be a welfare provider to its citizens, but have also adopted to a discourse of interurban competition which stresses the importance for the city to enhance economical growth. What is interesting is that the physical structures promoted in the planning documents of Stockholm are nearly exclusively those associated with the model of "The City as a Growth Engine"..

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation.

Textens syfte Àr att peka pÄ ett antal av de förutsÀttningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets sÀrart. Fokus ligger pÄ det typiska i centrala Tokyos stadsbild som Àr en viktig faktor för den allmÀnna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika smÄhusomrÄden. Den tÀta stadsstrukturen har skapat mÄnga speciella lösningar Àven i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt Àr vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi Àr ocksÄ en viktig faktor.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ vilken förstÄelse elever frÄn Ärskurs 5 har för ljuskÀllans tekniska utveckling. Syftet har uppnÄtts med hjÀlp av frÄgestÀllningarnaVilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om ljuskÀllans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i Ärskurs 5 om glöd- och lÄgenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts Àr kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgÄende intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fÄtt placera fem olika ljuskÀllor i historisk ordning, med hjÀlp av dessa bilder har de fÄtt beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna pÄ elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskÀllans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lÄgenergiglödlampan.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats Àr att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ fallföretagsom tillverkar standardsystem och har anvÀnt kvalitativa intervjuer föratt fÄnga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien Àr en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem gÄr till och vilka faser den innehar samthur de avviker frÄn konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs Àvenmer ingÄende vilka faser som ingÄr i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Syftet med min studie Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa nÄgra barn som fÄr lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollÀrare och en barnskötare genom att anvÀnda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att pedagogerna sÄg att barnens sjÀlvkÀnsla, deras sociala förmÄga och deras sprÄkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende pÄverkades mest av lekarbetet. Lekarbete Àr oftast en bland flera ÄtgÀrder i barnets ÄtgÀrdsprogram.

MÄnga forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bÄlen hos epifytiska lavar och pÄverkar dem. Detta gör att utifrÄn vilka lavar som lever i ett omrÄde gÄr det att dra slutsatser om hur pÄverkad miljön Àr av luftföroreningar. UtifrÄn detta faktum har busk- och bladlavar inventerats lÀngs en strÀcka av E4:an norr om GÀvle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar lÀngs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensomrÄde nÄgra kilometer frÄn E4:an. PÄ dessa 64 trÀd och hittades 15 olika lavarter och en alg.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka förtĂ€tning som hĂ„llbar stadsplaneringsmetod och i det hĂ€r arbetet kommer staden Örebro att undersökas. Vikten ligger vid att ta reda pĂ„ hur Örebro kommun arbetar med förtĂ€tning i Örebro stad, samt vilka fördelar och nackdelar som förtĂ€tning kan ha pĂ„ Örebro som stad. Exemplet Örebro har valts eftersom att Örebro Ă€r en vĂ€xande stad som fokuserar vĂ€ldigt mycket pĂ„ förtĂ€tning. Metoden som har anvĂ€nds under arbetet Ă€r kvalitativ metod, dĂ€r  semistrukturerade intervjuer genomfördes med planerare i Örebro samt en analys av styrdokument, program och planer frĂ„n Örebro Kommun.Örebro arbetar frekvent med förtĂ€tning i stadskĂ€rnan, de byggs pĂ„ lucktomter och vissa hus har höjts nĂ„gra vĂ„ningar. Det har Ă€ven byggts i utsidan av parker i staden men Ă€ven parkeringsplatser har byggts bort till förmĂ„n för byggnader.