Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Urban densification as a planning strategy is of interest in the planning context of today. It is also seen as a part of the sustainable development. Urban densification as a concept is commonly used in the discussion of a sustainable development. Thus, the question about urban densification is an important challenge in the current planning context. A deeper understanding of the process which urban densification has developed from is necessary, since planners then will be more able to manage this challenge.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Academica Àr ett stadsbyggnadsförslag för omrÄdet lÀngs ValhallavÀgens östra del mellan Roslagstull och korsningen ValhallavÀgen/Odengatan. Bakom förslaget stÄr StockholmsbyggmÀstarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som stÀller sig positiva till att utvecklaomrÄdet. I samband med NorraLÀnkens fÀrdigstÀllande Är 2015 förvÀntas trafikmÀngden minska och transport av farligt gods kommer inte lÀngre att tillÄtas pÄ ValhallavÀgen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla omrÄdet och inte minst att bebygga det med bostÀder.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förstÄelse om hÄllbar utveckling i Àmnet hem- och konsumentkunskap. TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av bÄde enkÀter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehÄllsanalys gjorts. DÀr kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömÀrkning, JÀmstÀlldhet, Etik, normer och vÀrderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna Àr Ätskilda men inte sÄ distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

sustainable development, environment.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och HemgÄrden in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do. Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.