För att locka nya invÄnare och turister strÀvar mÄnga stÀder efter att ge staden en positiv och tydlig profil. I arbetet har jag undersökt vilken roll stadens parker kan spela för stadens identitet genom att intervjua invÄnare i Uppsala och företrÀdare för trÀdgÄrdar och parker i staden. Parken Àr betydelsefull för stadens identitet genom att den spelar en roll som stadsbyggnadselement och ger karaktÀr Ät staden. Parken har Àven betydelse för individens upplevelse av staden beroende pÄ hennes förestÀllningar om parken. Detta kan bero pÄ parkens tillgÀnglighet och attraktivitet och Àven pÄ hur stor kunskap om platsen man har.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

How can former military area I5 in Östersund, Sweden, evolve into Stadsdel Norr ("The Northern Quarter") ? an attractive part of the town center? In a theoretical part of the essay the significants of well functioning towns and streets are investigated. The history of Östersund and I5 is shortly reviewed. Present recommendations concerning city design are presented along with guidelines from VĂ€gverket (National Road Administration) for urban streets. The conclusion reached is that a fundamental structure of streets and roads, public and private spaces, is crucial for the possible future development of an area.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

UtvÀrderingar anvÀnds idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgÄr frÄn utvÀrderandet men ocksÄ innefattar ett tillvaratagande av utvÀrderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att vÀcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som mÄlsÀttning..

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krÀvs för att nÄ en hÄllbar utveckling. Med hÄllbar utveckling menar vi bl.a. ett hÄllbart resande ? ett resande som inte begrÀnsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövÀnligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lÀmna barnen pÄ dagis pÄ vÀg till pendelparkeringen, ta tÄget/ spÄrvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna utrÀtta sina Àrenden, i samband med att barnen hÀmtas pÄ vÀgen hem.