Sökresultat:
290 Uppsatser om Stadsnära odling - Sida 3 av 20
Odling i skolan : ett designförslag
BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.
NÀrodlade altarblommor. Svenska Kyrkans möjligheter att odla egna snittblommor
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..
HjÀlp till ekologisk grönsaksodling
Syftet med detta examensarbete Àr att via en sammanstÀllning av tips och rÄd uppmuntra till sjÀlvförsörjning och smÄskalig ekologisk grönsaksodling..
TrÀd, Miljö och MÀnniskor : Om konsten att vÀlja trÀd efter platsens förutsÀttningar
Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rÀtta trÀdet för platsen..
Varför odla i staden? : En kvalitativ intervjustudie om urban odling utförd i Uppsala
SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.
Grönskande balkongkonstruktioner : JÀmförande arkivstudie av balkongkonstruktioner anpassade för urban odling
Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation.
Odling med naturen som förebild : ett gestaltningsförslag till utstÀllningen Staden VÀxer -Gröna kvarter pÄ WanÄs 2010
Vi Àr en grupp blivande trÀdgÄrdsingenjörer som har fÄtt möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell kökstrÀdgÄrd vid WanÄs skulpturpark i nordöstra SkÄne. Detta skriftliga arbete Àr en del av det projektet, som Àr ett samarbete mellan SLU och WanÄs stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs nÀrmare i arbetet. Efter inlÀmning av arbetet sÄ kommer anlÀggning att ske vid WanÄs.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrÄn permakultur.Begreppet kommer ifrÄn Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltsÄ, kort sagt, hÄllbar odling. Information om permakultur har jag frÀmst fÄtt genom en litteraturstudie samt ett besök pÄ Holma skogstrÀdgÄrd.
Ătbara perenner : Ătbara perenner ur aspekterna; Ătbara perenner kontra Ă€tbara annueller, Ă€tbara perenner i förhĂ„llandet till klimatet i odlingszon 5samt Ă€tbara perenner i förhĂ„llande till odlingsmetoder motsvarande den i en skogstrĂ€dgĂ„rd.
BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.
Uteservering för Hotell & Restaurang Villa Anna : urban odling i uteserveringsmiljö med storytelling som gestaltningsverktyg
In this paper, I design a new concept for a patio at Hotel and Restaurant Villa Anna in Odinslund, Uppsala, Sweden. Through this design, I examine how urban farming can thrive in a restaurant-context. The purpose of the design is to give the visitor a sense of the core values of the cuisine and to strengthen the sense of place by storytelling. My methods are comprised of a literature study on urban farming and storytelling as well as a discussion with the res-taurateur Rafael Löfstedt. I create a story of the place by examining its historical background and connect it to the current philosophy of the Villa Anna restaurant.
Behöver vi en förÀndring? : olika perspektiv pÄ hÄllbart jordbruk
Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet.
Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling.
Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..
Reproduktion och odling av Äl
SammanfattningSyftet med den hĂ€r litteraturstudien var att ta reda pĂ„ vad det finns för möjligheter och svĂ„righeter att producera Ă„l i fĂ„ngenskap. Med nya hĂ„llbara metoder att föda upp konsumtionsĂ„l skulle utfiskningen av glasĂ„lar minska i vĂ€rlden och man skulle kunna fortsĂ€tta Ă€ta den goda rökta Ă„len med gott samvete.Det finns vĂ€lutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honĂ„lar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan dĂ€rför frĂ„ga sig om det Ă€r hĂ„llbart i en produktion för framtiden. Efter klĂ€ckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta stĂ€llning till, sĂ„ som utfodring och optimal hĂ„llning av Ă„larna. Ăven Ă€gg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll nĂ€r det gĂ€ller att hĂ„lla Ă„larna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.
Filamentösa Zygomyceters tillvÀxt i sulfitlut och ostvassla Growth of filamentous Zygomycetes in spent sulphite liquor and cheese whey
Sulfitlut, en biprodukt som erhölls frÄn pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som Àr en biprodukt frÄn osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades pÄ den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa frÄn olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bÀsta förhÄllandena upprepades i en bioreaktor i bÀnkskala. BÀsta odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C pÄvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet frÄn dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer anvÀndning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats frÄn en indonesisk matrÀtt, tempe.
Odling av mikroalger inom trÀdgÄrdsnÀringen : kan mikroalger som producerar kommersiellt intressanta Àmnen tillvÀxa i anvÀnd nÀringslösning frÄn vÀxthusodling?
Mikroalger har en förmÄga att reducera nÀringsÀmnen i nÀringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta Àmnen. Att odla mikroalger i drÀneringsvatten frÄn vÀxthusodling skulle kunna vara ett sÀtt för odlare, som inte anvÀnder recirkulerande odlingssystem, att Ätervinna nÀringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar vÀrdefulla metaboliter sÄ kunde detta vara ett sÀtt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som nÀringslÀckaget reduceras.
I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en nÀringslösning med ett nÀringsinnehÄll som motsvarar det i returvatten frÄn vÀxthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehÄller Àven fleromÀttade fettsyror och karotenoider.
VÀxter och medborgarinflytande i staden : en studie av medborgarnas möjlighet att göra avtryck i det offentliga rummet med vÀxter som uttrycksmaterial
Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning pĂ„ fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som fĂ„r finnas och synas dĂ€r, med koppling till vĂ€xtanvĂ€ndande av stadens invĂ„nare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat JĂŒrgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs frĂ€mst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men ocksĂ„ genom ett flertal andra studier pĂ„ omrĂ„det. Vi tar upp sju olika exempel pĂ„ hur stadens invĂ„nare gör avtryck och utrycker sig med vĂ€xter som material pĂ„ den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.
Biologisk mÄngfald bland ÄkerogrÀsen. En fÀltstudie av tvÄ Äkrar : en konventionellt och en ekologiskt odlad
Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.