Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en bÄde komplicerad och kostsam process. Samtidigt Àr de regleringar som finns pÄ omrÄdet ofta splittrade och inte sÀllan bristfÀlliga. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga det svenska rÀttslÀget med avseende pÄ vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestÀmmelser och rÀttssystematik. Nairobikonventionen Àr en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trÀdde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer dÀrefter mellan de bÄda regelverken.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Det Àr vÀlkÀnt att stora kedjor etablerar sig allt mer pÄ marknaden. Det blir dÄ viktigare för de smÄ enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klÀdbutiker studerats och hur de med hjÀlp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien dÄ dessa har större möjligheter att pÄverka och skrÀddarsy sina miljöer för att pÄ sÄ sÀtt sticka ut ur mÀngden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingÄr exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det Àr dessa tre delar som Àr utgÄngspunkterna för rapportens innehÄll.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen pÄ varumÀrkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta sÄ har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet pÄ de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumÀrkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier Àr relevanta och i sÄdana fall applicerbara pÄ ideella organisationer. I studien undersöks Àven om ideella organisationers syfte pÄverkar deras varumÀrkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumÀrkesarbete skiljer sig markant frÄn teorier för kommersiella företag. Detta gör det svÄrt att applicera generella teorier pÄ ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utstrÀckning inte gÄr att pÄverka. De intervjuade organisationernas syfte pÄverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumÀrkesarbetet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

Kandidatprojekt Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid bÄde stad och park skapa en levande miljö dÀr de olika nivÄerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestÄende av bostÀder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt Àr ganska slutet öppnas upp för allmÀnheten och disponeras i förhÄllande till grad av offentlighet..

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem pÄ Àldreboenden i Sverige och andra delar av vÀrlden. Sjukdom och Äldrande Àr riskfaktorer för nÀringsmÀssiga störningar. UndernÀring hos Àldre Àr associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksÄrsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfÀrdat en rekommendation angÄende nattfastans lÀngd för att motverka undernÀring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och nÀringsintaget hos vÄrdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan pÄ Àldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvÄrdnadspersonalen pÄ Àldreboenden.

Bakgrund och problem: Det svenska skolvĂ€sendet har genomgĂ„tt ett antal reformer och förĂ€ndringarvad gĂ€ller styrning och huvudman under det senaste Ă„rhundrandet. I och medfriskolereformen Ă„r 1992 har den privata sektorn inom skolvĂ€sendet fĂ„tt en betydande position.FrĂ„gan Ă€r huruvida ekonomistyrningen skiljer sig Ă„t mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter pĂ„ gymnasial nivĂ„ i dagslĂ€get, med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform ochdĂ€rmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedeli fristĂ„ende respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgĂ„ngspunkti val, innehĂ„ll och anvĂ€ndande. Eventuella skillnader i styrningen av de tvĂ„ olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen Ă€r förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de tvĂ„ olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett lĂ€ngre perspektiv.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen har fokuserat pĂ„ att identifiera val, innehĂ„ll samt anvĂ€ndande aveventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedel pĂ„ fristĂ„ende respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdĂ€rmed inte att behandlas.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns skillnader i anstÀllningsbarheten beroende pÄ arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid VÀxjö Universitet som lÀser pÄ programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrÄn ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anstÀllningsbarhet genom att lÀsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara pÄ tillhörande frÄgor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende pÄ kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man frÄn Balkan, en kvinna frÄn Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Sekretessbelagd.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillÀgna mig en bÀttre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i hur projektet vÀljer att förhÄlla sig till majoritetssamhÀllet samt i hur de unga muslimer som ingÄr i projektet ser pÄ sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhÀllet. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestÄende av en enkÀt, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment Àr genomförda i samband med en av projektets kurshelger.