Uppsatsens titel: HĂ€xa, offer, moder, revolutionĂ€r eller fjortis? ? En analys av hur kvinnor framstĂ€lls pĂ„ nutida svensk film baserade pĂ„ originalmanus Seminariedatum: 2011-05-31 Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson Handledare: Maj Asplund Carlsson Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film. Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att analysera hur kvinnor framstĂ€lls i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgĂ„ende tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa. Metod: Vi har med hjĂ€lp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat vĂ„ra fem filmer utifrĂ„n ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: VĂ„r huvudsakliga teori bestĂ„r av teorier kring genusvetenskap, populĂ€rkultur samt Ă€ven stereotyper pĂ„ film. Empiri: För att besvara frĂ„gestĂ€llningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, NĂ€r mörkret faller, SĂ„ som i himmelen och Vingar av glas. Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut Ă€r att kvinnor till viss del framstĂ€lls stereotypt och dĂ„ ofta pĂ„ ett negativt sĂ€tt. DĂ€remot finns det undantag, dĂ„ vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och vĂ€xer sig sĂ„ pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien.

This essay is a study of how teachers in social studies relate to three central curriculum concepts; cultural diversity, swedish culture and common cultural heritage.Through unstructured interviews, I have taken part of two practicing school teachers interpretations and understandings of the concepts and their practical approach for teaching about identity. An area mentioned in the core content of the courses Social studies 1a1 and Social Studies 1b.The conclusion of my study is that teachers interpret the key concepts in a transparent manner. It is believed that the main task is to problematize the concepts rather than define them. In contrast to this, the practical teaching is largely based on normative values. An open discussion and a normative practice can be said to balance right on the border between the schools values ??and the demands of the curriculum on transposition of the current culture..

Den hÀr studien anvÀnder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) Àr för de anstÀllda pÄ en mindre svensk bank. Mer specifikt sÄ undersöks hur pÄtagliga sÄ kallade Free rider-problem Àr och vilka bakomliggande orsaker som pÄverkar vikten av sÄdana problem. Detta bygger pÄ en rent kvalitativ undersökning baserat pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte Àr sÄ vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror frÀmst pÄ att monetÀra belöningar inte Àr den primÀra motivatorn pÄ banken. Resultaten visar ocksÄ att RSet inte motiverar pÄ det sÀtt som det Àr tÀnkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Den svenska e-sportscenen har pÄ kort tid gÄtt frÄn en klubb för intern beundran till en massrörelse som visas pÄ bÀsta sÀndningstid i flera TV-kanaler. Samtidigt finns det fÄ som gÄtt pÄ djupet med svensk e-sport och dess utövare. NÀstan allt som skrivs i media Àr personportrÀtt av engagerade personer, rubriker om miljonvinster och referat av spelade matcher. Vi har valt att försöka ta oss bakom kulisserna och se hur e-sporten i Sverige Àr uppbyggd.I en serie samtalsintervjuer med nyckelpersoner, storstjÀrnor och spelare pÄ vÀg upp har vi undersökt vilka de svenska proffsspelarna Àr, vad de har för förutsÀttningar i dag och hur de ser pÄ sin framtid.Vi har mött en ung och oorganiserad bransch som sjÀlva ser stor potential att vÀxa, men samtidigt efterlyser mer struktur. Mycket av den infrastruktur som traditionell sport har saknas helt eller delvis i e-sport, och det Àr ett stort och spretigt fÀlt dÀr varje spel har sina egna spelare och sina egna förutsÀttningar.Arbetet har utmynnat i radiodokumentÀren Den svenska e-sportscenen dÀr ett tiotal personer fÄr ge sin bild av svensk e-sport..

Bakgrund och problem: FastighetsmÀklarbranschen, vilken stÀndigt Àr aktuell i media, utmÀrker sig genom ett branschtypiskt belöningssystem vilket inkluderar fullt rörlig lön. Branschen och dess belöningssystem kopplat till fastighetsmÀklarnas syn pÄ motivation och trygghet Àr intressant att studera dÄ branschen verkar pÄ en rörlig marknad vilket gör att en fullt rörlig lön kan tÀnkas skifta kraftigt.FrÄgestÀllningar:Hur motiveras mÀklarna pÄ Svensk Fastighetsförmedling Qsema av företagets belöningssystem?Hur ser mÀklarna pÄ trygghet kopplat till belöningssystemet?Syfte: Att ge en fördjupad förstÄelse för hur mÀklare ser pÄ belöningssystem, hur det motiverar dem samt att undersöka om de kÀnner sig trygga med det rÄdande belöningssystemet.Nyckelord: Belöningssystem, motivation, trygghet, fastighetsmÀklare.AvgrÀnsningar: Uppsatsen avgrÀnsas till en del av Svensk Fastighetsförmedling, franchiseföretaget Qsema. Uppsatsen behandlar inte de olika belöningarna i detalj eller de mÄtt som belöningarna grundar sig pÄ. IstÀllet behandlas belöningar mer övergripande.Metod: Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats genom en fallstudie.

Det har blivit mer uppmÀrksammat att pojkar inte Àr lika duktiga i skolan som flickor. De har svÄrare att fÄ höga betyg i teoretiska Àmnen. En anledning kan bero pÄ att skolan har riktat in sig pÄ att lyfta fram flickor som inte har fÄtt gÄtt i skolan lika lÀnge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som Àr hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 Är sedan började man undersöka varför flickor inte var sÄ framÄt i skolan och man började arbeta för att stÀrka flickor i deras studier.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lÀrare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua sÄ kallade elevskyddsombud, lÀrare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, dÀr det ingÄr 6 stycken personer som arbetar pÄ skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre Ät de tvÄ elevskyddsombud som finns i varje klass pÄ skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift Àr att vara uppmÀrksamma pÄ om det förekommer mobbning och i sÄ fall rapportera det till sin handledare.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag pÄ den dÄvarande A-listan och för alla bolag pÄ den dÄvarande O-listan med ett marknadsvÀrde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter nÄgra Är bredda tillÀmpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpÄgÄr ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken Àr att en ny version skall presenteras under vÄren 2008 och implementeras vid halvÄrskiftet 2008. Kraven pÄ svensk bolagsstyrning kommer dÄ att förÀndras.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:21.

Svenska som andrasprÄkHandledare: Julia PretinceExaminator: Lena Rogström.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDet övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva Ă€r personerna i en arbetsgrupp pĂ„ en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsstĂ€llda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur mĂ„nga personer i arbetsgruppen anvĂ€nder fitness applikationer samt vilka kvalitĂ©er hosapplikationen anser de har störst pĂ„verkan/Ă€r mest motiverande?- Finns det nĂ„gon könsskillnad vad gĂ€ller anvĂ€ndandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsĂ€tta med fysisk aktivitet?MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats anvĂ€ndes och en elektronisk enkĂ€tundersökning gjordes för att fĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna besvarade. EnkĂ€ten skickades ut till anstĂ€llda pĂ„ en svensk myndighet. 39 personer deltog varav Ă„ldersspannet var 24-46 Ă„r. De anstĂ€llda fick besvara frĂ„gor om deras fysiska aktivitetsnivĂ„, om de har eller har haft en fitness applikation.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.