Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn pÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar Àr kategoriserade efter syn pÄ fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag pÄ deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn pÄ arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

ImmaterialrÀtten bestÄr av olika moment, bland annat upphovsrÀtt, patent samt varumÀrkesrÀtt, den hÀr uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrÀtt. PÄ upphovsrÀttens omrÄde finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att lÀnder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de ocksÄ bundna av att följa dem och tillhandahÄlla de rÀttsmedel som föreskrivs för att kunna upprÀtthÄlla en fungerande upphovsrÀttslagstiftning. PÄ upphovsrÀttens omrÄde har Àven EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak pÄ de internationella konventionerna.Konventionerna Àr gjorda av minimibestÀmmelser vilket innebÀr att lÀnderna kan ha en hÄrdare tillÀmpning Àn vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden Àr till för att de utvecklingslÀnder som inte har nÄgon fungerande lagstiftning sÄ att upphovsmannens rÀtt kan tillvaratas dÀr.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrÀtt Àr förenliga med de internationella konventioner som de Àr bundna av, frÀmst TRIPS-avtalet vad gÀller tillhandahÄllande av rÀttsmedel för att sÀkerstÀlla att upphovsrÀtten följs.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om instÀllningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien Àmnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd stÀllde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika tidsperioder en frÄn 1965 och en frÄn 1972 för att utskönja i fall nÄgon förÀndring sker med instÀllningen över tid. Som teori anvÀndes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod anvÀndes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de tvÄ tidningar som var mest kritiska till USA:s nÀrvaro medan Svd intog en mer USA-vÀnlig hÄllning. Det sker ingen större förÀndring över tid. Kritiken Àr dock nÄgot hÄrdare och mer rÀtt fram under den andra perioden..

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Malmös nya fotbollsarena Àr bara ett exempel av mÄnga nutida större anlÀggningsprojekt i Sverige dÀr slutpriset visat sig bli mycket högre Àn den kalkyl som lÄg till underlag för byggbeslutet. Kostnadsavvikelser vid anlÀggningsprojekt Àr nÄgot som har förekommit och nÄgot som förekommer Àn idag. Kostnadsavvikelsens problematik kan hÀnföras till projektets finansiÀrer, aktörer samt de eller den som Àskar om investeringsmedel. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och redovisa verkliga kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt i Göteborgs Stads regi. Vidare har vi för avsikt att belysa de kostnadsgrupper som har en större tendens Àn andra grupper att drabbas av kostnadsavvikelser samt finna orsaker till varför just de kostnadsgrupperna avviker.Vi har i denna studie för avsikt att endast undersöka kostnadsavvikelser vid byggnadsprojekt, det vill sÀga projekt som ofta genomförs sÄsom exempelvis skolor och bostÀder.

I takt med att Försvarsmakten ökar sitt internationella engagemang ökar ocksÄ riskerna för att svensk personal ska bli isolerad, tillfÄngatagen eller kidnappad. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om svensk undsÀttningsförmÄga Àr tillrÀcklig för de insatser som Försvarsmakten genomför internationellt.Det kan konstateras att flera faktorer bidrar till ett behov av en undsÀttningsförmÄga. Försvarsmakten har en moralisk skyldighet mot sin personal att göra allt för att se till att de kommer hem ifall nÄgot skulle hÀnda dem. Försvarsmakten har heller inte rÄd att fÄ personal kidnappad dÄ det genom media och hemmaopinion kan ge ett högt tryck pÄ politiker vilket i sin tur kan leda till att Försvarsmakten tvingas dra sig ur en insats. Förvarsmakten mÄste Àven kunna ansvara för sig sjÀlv och inte förlita sig pÄ att en annan nation ska lösa problemet nÀr situationen inte kan hanteras.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett sÀkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer pÄ en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gÄ runt utan att nÄgot av dem skiljer sig mÀrkbart frÄn de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats Àr nÀst intill identiska nÀr det gÀller meny och inredningoch ÀndÄ har de alla funnits i flera Är. Syftet Àr att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete bestÄr av en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer och ett antalsnabbfrÄgor som besvarats av mÀnniskor som befunnit sig pÄ den aktuella stadensshoppinggata.

Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns nÄgon faststÀlld nomenklatur eller strategiska imperativ och i sÄ fall vilkade Àr. Svensk militÀrstrategisk doktrin stÀlls i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av tre fallstudier dÀr Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militÀra förband skall deltaga i internationella operationer för ökad sÀkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker nÄgon styrning frÄn statsmakterna med hjÀlp av strategiska imperativutan att denna styrning endast Àr av administrativ karaktÀr. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsÀttningar kan beslutprocessen om insats med svensk militÀr trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Detta Àr en uppsats baserad pÄ en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan nÄgra grupper pÄ en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero pÄ vilka sociala roller informanterna fÄr/tar och för att processen ska vara gynnsam Àr det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som fÄr vilken roll har mÄnga komponenter, men makt spelar stor roll för vem som Àr dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan vÀxla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvÀndigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militĂ€rmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militĂ€rmusiker fick civil status, men ocksĂ„ Ă€ndrade arbetsuppgifter. MilitĂ€rmusikerna förvĂ€ntades spela i bĂ„de den militĂ€ra kontext de kom ifrĂ„n, och i en civil kontext som innebar allt ifrĂ„n kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden mĂ€rkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militĂ€r kontext, varför man 1982 bildade den vĂ€rnpliktiga musikkĂ„ren ArmĂ©ns Musikpluton (numera ArmĂ©ns MusikkĂ„r). År 2006 anstĂ€lldes 15 professionella musiker i kĂ„ren, vilket betyder att Sverige Ă„ter har en militĂ€rmusik under Försvarsmaktens styre.

Det nya Ärtusendet inleddes med tvÄ av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrÀgerier inom bolagsjÀttarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bÀttre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de bÄda bolagen. Konsekvenserna av det intrÀffade blev globala och allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick vÀrlden att agera. Först ut var USA som tillsatte hÄrdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska lÀnder valde istÀllet att utveckla koder för bolagsstyrning.