Sökresultat:
6814 Uppsatser om Stadsmorfologi i en svensk smćstad - Sida 43 av 455
Elevinflytande pÄ fritidshemmet
Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.
Upplev Boden med Fördel: en studie om samverkan och upplevelsestrategi i Bodens kommun
Allt fler mÀnniskor söker efter upplevelser och upplevelsenÀringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utprÀglad militÀrstad men neddragningar inom det militÀra har gjort att Bodens kommun mÄste satsa pÄ en ny industri för att stanna kvar pÄ kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden Àr en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stÀrka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar pÄ upplevelser i deras turismnÀring. DÄ upplevelseindustrin Àr viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar pÄ upplevelser innebÀra positiva effekter för Bodens kommun.
Integration genom fotboll: FörÀldrars, lÀrares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt
Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..
Mindre börsnoterade bolags syn pÄ Svensk kod för bolagsstyrning : ? varken ?Rocket Science? eller kioskvÀltare
Inledning: Bolagsskandaler runt om i vÀrlden har bidragit till ett strÀngare sÀtt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom Àr tvÄ nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna vÀrlden valt attinföra nÄgon sorts normbildning kring Àmnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning pÄ börsbolag med ett börsvÀrde över 3 miljarder kronor. Under andra halvÄret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvÀrden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad representanter för de bolag som ej Ànnu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna pÄ att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvÀrde under tre miljarder svenska kronor.
Upplevelser av planerade rörelseaktiviteter i förskolan : en jÀmförelse mellan arbetslag i stad och landsbygd
Bakgrund: Barn tillbringar idag mÄnga timmar pÄ förskolan dÄ förÀldrarna Àr pÄ arbetet. Detta innebÀr att förskolan fÄr ta pÄ sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte fÄr den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfÀllen att sjÀlva fÄ insikt i hur den egna livsstilen pÄverkar hÀlsan och vÀlbefinnandet. Vi har under utbildningens gÄng i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det Àr för barn att röra pÄ sig. Vi har bÄda ett intresse kring rörelse och god hÀlsa, sÄ dÀrför kÀndes det som ett naturligt val av Àmne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för instÀllning till det.
SÄrbar, riskfylld, eller missgynnad? : Utsatthet bland ungdomar i VÀsterÄs stad
UngdomsÄren Àr en omtumlande period av förÀndring och identitetsutveckling. NÀr det rör sig om utsatta ungdomars hÀlsa Àr denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument Àr ungdomar en prioriterad grupp dÄ det finns studier som visar pÄ en ojÀmlikhet i hÀlsa bland mÄlgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka Àr sÄrbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för nyckelpersoners uppfattningar gÀllande social utsatthet bland ungdomar i Äldern 13-19 Är.
Hemnet ? Viktiga hÀndelser som format tjÀnsten
In recent time Hemnet has faced an intensified criticism because of the latest introduction of ad-fees, and not least because of the take-over regarding Swedbank FastighetsbyrÄn and Svensk Fastighetsförmedling. There is a growing concern amongst real estate agents about the development for which the Swedish real estate advertising market is taking. Many of the competitors on the market that have previously experienced difficulties in establishing on the market now see their opportunity to make use of the situation that has emerged regarding Hemnet. By offering better and more lucrative terms they could potentially bring in enough real estate agencies to pose a real threat on the advertising market.Hemnet is part-owned by four organizations, FastighetsbyrÄn, Svensk Fastighetsförmedling, MÀklarsamfundet and FastighetsmÀklarförbundet. All of which have a 25 percent share in Hemnet.
Intern Kontroll : Svensk kod för bolagsstyrnings genomslagskraft ur ett motivationsteoretiskt perspektiv
NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.
FörmÄgan bland 11-Äringar att identifiera grönsaker och frukt till utseende : En jÀmförelse i identifieringsförmÄga och smakacceptans mellan könen
Inledning:Flertalet studier har pekat pĂ„ att konsumtionen av grönsaker och frukt Ă€r för lĂ„g i Sverige men ocksĂ„ i övriga Europa. Ăkad konsumtion Ă€r starkt förknippad med minskad risk för vĂ€lfĂ€rdssjukdomar sĂ„som olika former av cancer och hjĂ€rt- kĂ€rlsjukdom. WHO uppskattar att cirka 2,8 procent av all vĂ€rldens dödsfall har en koppling till undermĂ„ligt intag av grönsaker och frukt. Kvinnor och flickor Ă€ter mer grönsaker och frukt Ă€n mĂ€n och pojkar. Det finns forskning som tyder pĂ„ att förmĂ„gan att identifiera grönsaker och frukt kan leda till ökad konsumtion.Syfte:Att undersöka 11- Ă„riga flickor och pojkars förmĂ„ga att till utseende identifiera grönsaker och frukt samt smakacceptans för dessa.Material och metod:Studien genomfördes som en enkĂ€tundersökning med 13 frĂ„gor pĂ„ 156 stycken 11-Ă„ringar frĂ„n tre kommunala skolor i en medelstor svensk stad.Resultat:Eleverna identifierade i genomsnitt 8,6 av de 13 sorterna.
Skatteflyktsklausulens tillÀmpbarhet nÀr gÀllande skatteavtal saknar bestÀmmelser mot skatteflykt : Problematiken mellan folkrÀttsliga skatteavtal och svensk intern rÀtt
En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.
Stad till salu? En studie om rÀttvisa i entreprenörstaden
Kandidatarbetets överordnade teman Àr entreprenörskap, stadsförnyelse och
rÀttvisa. Syftet Àr att, med utgÄngspunkt i vad forskare hÀvdar vara ett skifte
frÄn traditionell vÀlfÀrdspolitik till entreprenörsmÀssig stadspolitik, belysa
rÀttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrÄn ett antal principer
för hur en rÀttvis stad kan uppnÄs. Vidare Àr syftet att tillÀmpa dessa
principer i en analys av rÀttviseaspekterna i ett aktuellt
stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pÄ antaganden om att
den nya stadspolitiken banat vÀg för en ökad social polarisering i samhÀllet,
dÄ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och
demokratiska rÀttigheter.
Undersökningens forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som har undersökts
Àr stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp
hÀmtade frÄn Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rÀttvisa
staden, i en kvalitativ innehÄllsanalys av det empiriska materialet Fördjupad
Ăversiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planomrĂ„dets
Miljöprofil.
Bland kobbar och skÀr : En studie av Àldres boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö
MÄnga Àldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan dÀrmed sÀgas vara av vikt för Àldres upplevelse av vÀlbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstÄs boendemiljö i termer av sÄvÀl ett fysiskt som ett socialt rum. BÄda dessa aspekter lyfts fram nÀr livsvillkor för ett antal Àldre boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö kartlÀggs. Fördelat pÄ tre teman avhandlas vilka förutsÀttningar som utgör ramen för boendet, vilka vÀrden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om Äldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.
Strategiskt tankesÀtt i reklambranschen
PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Ăsterrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.
Tryckpappersindustrins nedgÄng : Skogsindustrins hantering av minskad efterfrÄgan pÄ tidningspapper
Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.